Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

Artikeln om det nya katalysatormaterialet för vätgasframställning fick ett eget omslag i tidskriften Inorganic Chemistry, som ges ut av American Chemical Society.

Nytt nanomaterial för effektivare och billigare produktion av vätgas

Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.

Under mosstäcket går det att se svamparnas mycel växa som tunna trådar i vitt och gult. Från mycelet bildas fruktkroppar som ibland kan ses ovan jord, i det här fallet en mykorrhizabildande Cortinarius (spindling). Foto: Karolina Jörgensen

Mykorrhizasvamp missgynnas mer av luftburet kvävenedfall än av kvävehalten i bördig mark

Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från luften tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet.

Lodjur (foto: Henrik Andrén) och rådjur (foto: Anders Jarnemo).

Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler

Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.

I åkermark finns gott om mikrober som omvandlar nitrat till gaser som försvinner från marken, men också mikrober som omvandlar nitrat till ammonium som grödor kan utnyttja. Nu söker forskarna sätt att gynna de senare. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Förbisedda mikroorganismer kan hjälpa till att bevara kväve i jordbruksmark

Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.