Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.
Förbrukat odlingssubstrat från kommersiell svampproduktion kan bli en kraftfull resurs inom trädgårdsodling. Detta är nämligen en väldigt näringsrik biprodukt som kan minska behovet av både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det visar forskare från SLU i en nyligen publicerad studie.
Nu lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lektionsmaterial från förskola till gymnasiet kopplat till SVT:s direktsändning om älgvandringen.
Den 18–19 april håller 11 nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat PFAS, begravningsplatser, skogliga klimatfrågor, tarmhälsa, lantbrukets digitalisering och växters temperaturanpassningar. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar ett program som ger Sveriges ledande seniora forskare bidrag till fri forskning: Wallenberg Scholars. I denna omgång får hela fem professorer vid SLU denna möjlighet: Rishikesh Bhalerao, Sara Hallin, Hjalmar Laudon, Anna Rising och Markus Schmid. Tre av professorerna är verksamma i Uppsala, två i Umeå.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Distriktsveterinärerna inleder ett nytt samarbete om fältpraktik för veterinärstudenterna. Ett första steg med en pilotomgång genomförs under vårterminen 2024 med målsättningen att praktiksamverkan ska vara fullt utbyggd och förlagd vid Distriktsveterinärernas mottagningar under 2027.
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke.
