En ny studie från SLU visar att 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd slängs årligen i Sverige, varav hälften innan det når konsumenten. Lösningar som datadelning och rabatter kan minska svinnet med upp till 30 procent.
I en doktorsavhandling från SLU har rengörings- och desinfektionsmetoder på två svenska slakterier utvärderats. Metoderna var tillräckliga för att eliminera två olika sjukdomsframkallande bakterier. Nuvarande rengöring och desinfektion minskade dock inte alltid den totala mängden bakterier tillräckligt och de snabbtester som används för kontroll visade sig vara av varierande tillförlitlighet.
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.
Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.
Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning.
Den 23 september riktar världen ögonen mot det globala livsmedelssystemet när det virtuella FN-toppmötet Food Systems Summit hålls i New York. Ett av Sveriges officiella bidrag inför mötet är en rapport om metoder för uppföljning av livsmedelsförluster tidigt i produktionskedjan. Rapporten har tagits fram av Jordbruksverket med hjälp av åtta forskare från SLU.
Intresset för genomiska test, dvs. analyser av djurs hela arvsmassa, har ökat snabbt inom aveln på mjölkkor. Det är numera billigt att ta fram DNA-profiler på enskilda individer och enligt en ny SLU-ledd studie ger de en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur i besättningen, i jämförelse med dagens härstamningsindex.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) beviljar medel till ett nytt forskningsprogram med fokus på ett hållbart och resilient livsmedelssystem, Mistra Food Futures. Programmet leds och samordnas av SLU i samarbete med forskningsinstitutet RISE och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Märkning av livsmedel bör kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”. I en nyligen publicerad studie kunde forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet se att ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet kring detta livsmedel bland konsumenterna.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Det konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i ny artikel. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer. Ska torskbestånden återuppbyggas krävs smart förvaltning, och större förståelse för det komplexa ekologiska pusslet.
Kan halm och sågspån omvandlas till värdefulla livsmedel? Det tror de forskare från SLU som nyligen fick 7,5 miljoner kr för att testa idéerna på allvar. Att cellulosa, lignin och liknande ämnen kan omvandlas till olja som kan användas i fiskfoder har de redan visat, men nu är siktet inställt på livsmedel. Omvandlingen görs med hjälp av jäst som kan lagra in stora mängder olja i cellerna.
Den olja, t.ex. palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra. Det visar en ny studie från SLU.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? Nyligen beviljade forskningsrådet Formas ett stöd på 11 miljoner kronor till ett fyraårigt forskningsprojekt som ska undersöka gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Tre vinnande lag i innovationstävlingen Urban Food from Residual Heat presenterades vid Mat och Städer-konferensen i Malmö den 19 september och tilldelades prissummorna 650 tkr, 250 tkr respektive 100 tkr.
Tävlingsuppgiften har varit att ge förslag till en liten (omkring 2-4 000 m2) odlingsanläggning för grönsaker, fisk och eventuell annan biologisk produktion som kan förläggas till urbana samm
Av 30 inkomna ansökningar till SLU:s industridoktorandprogram inom livsmedel har 22 gått vidare i urvalsprocessen. Dessa bjuds nu in till nästa steg, som är ett ”pitch-event” då varje företag/organisation får tre minuter på sig att sälja in sälja in sitt projektförslag. Totalt är det tio doktorandprojekt som står på spel.
Hur kan livsmedelsstrategier öka matproduktionen i Sverige? Behövs ett nytt samhällskontrakt för skogen? Kan samarbete mellan djur- och humansjukvård minska problemen med antibiotikaresistens? Är EU:s GMO-lagstiftning ett hinder för Sveriges livsmedelsstrategi? Hur får vi unga entreprenörer att söka sig till den biobaserade ekonomin? Det är några av de frågor SLU lyfter under Almedalsveckan i år.
Vad kan den mer traditionella forskningen lära av designen, konsten och gastronomin för att underlätta ett systemskifte mot hållbarare framtida matproduktion och matvanor? Detta kommer att diskuteras vid ett event i Stockholm den 12 december.
Växtförädlare på SLU har tagit fram en potatissort vars stärkelse har lågt glykemiskt index. Stärkelsen har dessutom egenskaper som tycks göra den lämplig att göra plast av. Även proteiner från vete har visat sig vara en bra råvara för tillverkning av biobaserade plastprodukter. Nu har forskargrupper på SLU tillverkat ett kompositmaterial av potatisstärkelsen och veteproteiner.
En forskargrupp vid SLU har i samarbete med Lyckeby tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Stärkelse är vanligen en blandning av två olika komponenter, amylos och amylopektin. Den nyutvecklade potatisen bildar enbart amylopektin, som har betydligt bättre lagringsegenskaper. Forskarna har stängt av den gen som ansvarar för bildandet av amylos med hjälp av metoden CRISPR-Cas9.
