Pressmeddelande -
Matolja av björk, med hjälp av jäst?
Kan svårsmälta växtdelar såsom halm och sågspån omvandlas till värdefulla livsmedel? Det tror en grupp forskare från SLU, och nyligen fick de 7,5 miljoner kr för att testa idéerna på allvar. Att cellulosa, lignin och liknande ämnen kan omvandlas till olja som kan användas i fiskfoder har de redan visat, men nu är siktet inställt på livsmedel. Omvandlingen görs med hjälp av jästsvampar som kan lagra in stora mängder olja i cellerna.
Livsmedelsproduktionen förbrukar stora mängder fossil energi och orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Vegetabiliska oljor hör till de produkter som har störst miljöpåverkan, som även inbegriper ändrad markanvändning; produktionen av palm- och sojaolja sker t.ex. i vissa fall till priset av avskogning i tropikerna. Efterfrågan på vegetabiliska oljor ökar, för användning som livsmedel och foderråvara men också som bränsle.
När forskningsrådet Formas häromveckan meddelade vilka som får bidrag ifrån Nationella forskningsprogrammet för livsmedel gick 7,5 miljoner kronor till ett projekt med titeln "Ätbart trä – förädla lignocellulosa till värdefulla livsmedelsingredienser genom mikrobiell fermentering".
– Syftet med vårt projekt är att omvandla restprodukter från jord- och skogsbruk, t.ex. halm, flis och sågspån, till värdefull olja och andra föreningar med hjälp av fettinlagrande jästsvampar, säger Volkmar Passoth, som ska leda det nya projektet.
De jästsvampar som är intressanta för projektet kan lagra in stora mängder olja i cellerna – mer än 60 procent av torrvikten. De producerar också karotenoider och ytaktiva ämnen (biosurfaktanter), som är mycket värdefulla som livsmedelsingredienser, men också i andra sammanhang.
För att få fram ett substrat som jästen kan odlas i måste råvaran behandlats i flera steg (bl.a. med enzymer) för att påskynda nedbrytningen av lignocellulosa. Att den här typen av jäsning kan ge en oljeråvara som kan användas i foder till odlad fisk har forskarna redan visat. Vad de ska göra nu är att förfina och effektivisera produktionsprocessen och att undersöka faktorer som har med livsmedelssäkerhet att göra.
– Vi kommer att undersöka vilka odlingsbetingelser sådana här jästsvampar behöver för att ge optimalt utbyte, berättar Volkmar Passoth. Vi behöver också utveckla en ny, miljövänlig metod att rena fram oljor och andra ämnen.
I projektet ska det också tas fram exempel på livsmedel och foder som innehåller jästbaserade ingredienser. Dessa ska sedan utvärderas genom olika toxikologiska analyser. Slutligen ska det göras systemanalyser som belyser produktionen ur hållbarhetssynpunkt.
– Projektet har en stark koppling till SLU: s verksamhetsidé, säger Volkmar Passoth, och det kan ses som ett bidrag i vår strävan att göra Sverige oberoende av fossila resurser. Vi har redan i dag ett aktivt samarbete med livsmedelsindustrin, och vi samarbetar gärna med fler.
Mer information
Kontaktperson
Volkmar Passoth, forskare, projektkoordinator
Institutionen för molekylära vetenskaper; Livs- och fodermedel
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-67 33 80, volkmar.passoth@slu.se
Övriga medverkande
Jana Pickova, Mats Sandgren, Per Andersson, Sabine Sampels och Galia Zamaratskaja.
Tidigare pressmeddelande om "jästolja" i fiskfoder (2018-12-11)
Pressbilder
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf/källa ska anges.)
Jästbiomassa som avskiljts genom centrifugering. Om den ska användas i mat måste den först fraktioneras. Den röda färgen orsakas av karotenoider som jästen producerar – dessa ämnen är värdefulla och kan användas som antioxidanter i mat. Foto: Mikołaj Chmielarz
Odlingsbehållare där jäst växer till i ett substrat bestående av lignocellulosa som brutits ned till mindre beståndsdelar. Här används en jäst (Rhodotorula glutinis) som växer ännu snabbare än den som användes i fiskfoderförsöket, och som kommer att testas i kommande studier. Foto: Mikołaj Chmielarz
