Ämnen: Industri, tillverkning

Den spindeltråd som spindlar använder som flyktlina är världens segaste fiber. Nu har forskare vid SLU och KI gjort viktiga upptäckter om hur den bildas och är uppbyggd. Fibern visade sig bestå av tre rörformade lager inuti varandra. Lagren har olika egenskaper och bildas i olika delar av spinnkörteln. Detta ökar möjligheten att spinna konstgjord spindeltråd med den naturliga trådens egenskaper.

Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.

Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.

Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet utan att öka avverkningen nämnvärt, så länge bostadsytorna inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre hus men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta vore att använda traditionella regelstommar, och att bygga mindre lägenheter. Det visar en studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.

I en doktorsavhandling från SLU har rengörings- och desinfektionsmetoder på två svenska slakterier utvärderats. Metoderna var tillräckliga för att eliminera två olika sjukdomsframkallande bakterier. Nuvarande rengöring och desinfektion minskade dock inte alltid den totala mängden bakterier tillräckligt och de snabbtester som används för kontroll visade sig vara av varierande tillförlitlighet.

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.

Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Trots detta beaktas sällan de stora honorna i fiskerirådgivningen. En ny studie från SLU försöker komma till rätta med denna brist genom att lansera en ny åldersbaserad indikator som kan bidra till ökad hållbarhet i det globala fisket.

Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Geoffrey Daniel. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Lotta Berg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Jonas Hentati Sundberg. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 7 oktober.

Hos europeisk ål förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Samtidigt oroas forskarna av att många ålar hade skador på simblåsorna, eftersom sådana skador skulle kunna leda till problem under den atlantiska migrationen.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.

Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen är viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.

De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.

Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.

Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.

Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.

Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.

Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.

Vi behöver veta mer om hummern längs kusten. SLU vänder sig därför till allmänheten för att få ökad kunskap om hummerbeståndens utbredning och status. Under 2021 deltog ett 40-tal privatpersoner i projektet Lobserve, och de preliminära resultaten visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och fler hummerfiskare behövs i projektet.

Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.