Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.
Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.
Nytt centra för hållbar svensk matproduktion startar vid SLU i Alnarp.
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.
Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.
En ny studie från SLU visar att 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd slängs årligen i Sverige, varav hälften innan det når konsumenten. Lösningar som datadelning och rabatter kan minska svinnet med upp till 30 procent.
En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.
SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.
Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood har utsetts till Årets SLU-alumn. Med ett långvarigt engagemang för hållbar utveckling, både inom politiken och livsmedelssektorn, har hon bidragit till att driva på omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Åsa Domeij tog examen från agronomprogrammets mark/växt-inriktning vid SLU år 1987.
Upp till 90 procent av världens värphöns drabbas av bröstbensskador – smärtsamma frakturer och deformationer som påverkar både djurvälfärden och äggproduktionen. I en doktorsavhandling vid SLU har man utvecklat en AI-baserad metod som kan identifiera och analysera bröstbenens kvalitet på ett effektivt sätt.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.
Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker.
En ny avhandling visar att vildsvin kan öka växtmångfalden i brukade skogar genom att gräva upp jorden. Detta gynnar konkurrenssvaga arter och har positiva effekter på ekosystemet, men kan också påverka andra arter negativt.
Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.
I Rwanda har komjölk en avgörande betydelse för barns tillväxt, men landet kämpar med låg mjölkavkastning och bristande mjölkkvalitet. I en fältstudie bland fattiga hushåll i norra Rwanda upptäcktes Salmonella i vart fjärde mjölkprov och 27 procent av småbarnen var hämmade i sin utveckling. En positiv slutsats är att det går att åstadkomma stora förbättringar med enkla och billiga åtgärder.
Grundskoleelever med problematisk frånvaro som får träffa en social tjänstehund i skolan får bättre skolresultat, bättre psykiskt mående och minskad frånvaro. Det visar det preliminära resultatet av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.
Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala