Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion. Fyra av dem är verksamma i Sverige, och en i vardera Finland, Sydafrika och Storbritannien.
Vårkollen visade att våren kom ovanligt tidigt i år, men därefter har vädret varit mer nyckfullt. Hur har växterna reagerat på detta, runt om i landet? Alla kan agera medborgarforskare och rapportera till Försommarkollen om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemma hos sig eller ej, för att se om sommaren kommer tidigare i år än förr.
Robotar och AI har idag en självklar plats i jordbrukets teknikutveckling. Den 12 juni arrangeras en heldag på SLU i Uppsala där forskare, uppstartsbolag och branschfolk presenterar sina senaste framsteg inom teknik, programvara och digitalisering. Förmiddagen ägnas år föredrag och en utställning, medan eftermiddagen bjuder på förevisningar i fält.
Vårkollen 2025 visar att det finns utslagna vårblommor i hela landet, utom allra längst i nordväst, där snön dröjer sig kvar. Blomning och lövsprickning har skett längre norrut än vad de tidigare Vårkollarna visat, beroende på att snögränsen ligger extremt högt upp i landet i år.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.
Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.
Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått examensrätt för att utbilda civilingenjörer inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Programmet, som är unikt i sitt slag, kommer att utbilda framtidens ingenjörer med inriktning mot modern jord- och skogsbruksproduktion, med starkt fokus på både ny digital teknik och hållbarhet.
En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.
För första gången har forskare visat att en gröda, i det här fallet vete, kan styra vad en nyttosvamp gör genom att skicka små RNA-molekyler in i svampcellerna. Det här innebär ett stort steg framåt för forskningen kring miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket. Forskningen bygger vidare på det banbrytande arbete som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras genom omfördelning av pengar mellan de olika stöden.
Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.
För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.
Mellangrödor bidrar till ökad kolinlagring i åkermark, med de kan vara en utmaning att odla, och de kan ha negativa bieffekter som motverkar effekten av kolinlagringen. Hur kan då nyttan med mellangrödor optimeras för kolinlagring, klimatnytta, minskat kväveläckage och ökat kväveutnyttjande? Om detta handlar en ny SLU-rapport som bygger på mängder av data från fältförsök och tidigare forskning.
Växtskydd mot skadegörare och ogräs är ett hett ämne i Europa nu. EU kan nämligen komma att besluta om en halverad användning av kemiska bekämpningsmedel till år 2030. Debatten mellan förespråkare och motståndare är mycket het och polariserad. Under maj arrangerar SLU därför ett webbinarium, en konferens och en workshop där framtidens växtskydd diskuteras ur svenskt och europeiskt perspektiv.
Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.
Fältförsök med King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener visar att denna vanligtvis sjukdomskänsliga potatissort kan bli helt fri från angrepp av potatisbladmögel. Men den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning i Europa stoppar i praktiken användningen i jordbruket.
EU-strategier för jord- och skogsbruk, hållbara produktionssystem, nya skadegörare, sjukdomar och ogräs, men också nya bekämpningsmetoder. Det är några av de ämnen som kommer att diskuteras när SLU, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ordnar en nationell växtskyddskonferens i Uppsala 9–10 november.
Nu ska svenska yrkesodlare av bär och grönsaker få färska insikter. Projektet ”Sortprovning i hortikulturell frilandsodling” har lämnat startgroparna. Det bedrivs av Elitplantstationen på uppdrag av SLU Grogrund. I sommar arrangeras de första fältvisningarna bland nya sorter av jordgubbar, lök, spetskål och rödbeta. Det blir också en kunskapsbank på webben.
