Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.
SLU och Sparbanken Skåne grundar gemensamt ett forsknings- och utbildningscentrum för primärproduktion vid SLU i Alnarp. I fokus står omställningen till mer hållbara produktionsprocesser inom jordbruk och trädgårdsnäring i det första ledet av livsmedelskedjan. Redan till årsskiftet ska verksamheten vara i gång med en ny centrumledare på plats.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Distriktsveterinärerna inleder ett nytt samarbete om fältpraktik för veterinärstudenterna. Ett första steg med en pilotomgång genomförs under vårterminen 2024 med målsättningen att praktiksamverkan ska vara fullt utbyggd och förlagd vid Distriktsveterinärernas mottagningar under 2027.
För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.
Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.
Hållbarhet inom gröna näringar är ämnet för de tävlingsbidrag som lämnats in till SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs Innovationspris. Prisutdelningen sker på SLU campus i Skara onsdag den 29:e september av Swedbanks styrelseordförande och f.d. statsminister Göran Persson.
I en ny rapport, ”Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden”, redovisas en intervjustudie med 40 lantbrukare från tre olika svenska jordbruksregioner. Nu bjuder författarna in till ett digitalt diskussionsmöte kring rapporten och kring lantbrukets förutsättningar i Sverige i framtiden. Mötet sker den 29 maj kl 14–15.
Effektiviteten i jordbruksverksamhet kan variera mellan olika regioner. För att se om det finns utrymme att öka effektiviteten har forskare undersökt skillnaderna i effektivitet mellan svenska län. Det största förbättringsutrymmet visade sig finnas i utnyttjandet av kapitalutrustningen. Även effektiviteten i verksamheter som utövas vid sidan av jordbruk kan förbättras.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk kan nu visa att granplantor som förökats med kloningsmetoden somatisk embryogenes är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt. Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan, vilket gör att upptäckten är av brett intresse för växtskyddsfrågor.
Ett stort problem för växtförädlare är att frövitan inte utvecklas normalt vid korsningar av växter med olika kromosomtal. Claudia Köhlers labb vid SLU har steg för steg undersökt hur problemet uppkommer, och har nu beskrivit den molekylära grunden för den s.k. triploida spärren. Målet är en metod som gör det lätt att föra över åtråvärda egenskaper från vilda släktingar till moderna grödor.
Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.
Ständigt nya majssorter gör det svårt för odlarna att välja rätt. Nu ska SLU-forskare från Umeå, Uppsala och Alnarp ta fram ett modernt beslutsstöd som visar vilka sorter som passar bäst i olika delar av landet. Bättre sortprovning, tillväxtmodeller och foderanalyser är tre viktiga komponenter i det nya forskningsprojektet.
Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!
Esparsett är en proteinrik foderväxt som har odlats länge i Europa, men som under senare decennier har ersatts av mer högavkastande grödor. Esparsetten är proteinrik och dess innehåll av tanniner har en positiv effekt på proteinomvandlingen under djurens matsmältning. Det har Martin Lorenz funnit under sitt doktorsarbete vid SLU.
Öresundssafari med rytande kronhjortar, vildsvin och örnar i Skåne å ena sidan. Historiska jakt- och kulturlandskap i Nordsjälland å andra sidan. Projektet Øreferie, som leds från SLU Alnarp, har utvecklat en hållbar semester på landsbygden i Öresundsregionen. Syftet är att locka invånarna här att ta turen över sundet till nya semestermål.
Livsvillkoren för vattenlevande insekter, flodpärlmussla och öring kan förutspås genom analys av det omgivande landskapets mosaikartade sammansättning. Johan Törnblom vid SLU menar att sådana landskapsanalyser bör användas mer som beslutsunderlag i natur- och vattenförvaltningsfrågor.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala