Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.
Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.
Sex personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra av dem är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.
I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.
På torsdagen den 30 maj besöker Kungen SLU:s 50-årsfirande av forskningsstation vid Grimsö. Under dagen uppmärksammas forskningsområden vid stationen, exempelvis lodjur och vargar, av olika föredragshållare. Media är välkomna att närvara vid besöket men föranmälan krävs.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.
Förbrukat odlingssubstrat från kommersiell svampproduktion kan bli en kraftfull resurs inom trädgårdsodling. Detta är nämligen en väldigt näringsrik biprodukt som kan minska behovet av både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det visar forskare från SLU i en nyligen publicerad studie.
Nu lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lektionsmaterial från förskola till gymnasiet kopplat till SVT:s direktsändning om älgvandringen.
Den 18–19 april håller 11 nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat PFAS, begravningsplatser, skogliga klimatfrågor, tarmhälsa, lantbrukets digitalisering och växters temperaturanpassningar. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar ett program som ger Sveriges ledande seniora forskare bidrag till fri forskning: Wallenberg Scholars. I denna omgång får hela fem professorer vid SLU denna möjlighet: Rishikesh Bhalerao, Sara Hallin, Hjalmar Laudon, Anna Rising och Markus Schmid. Tre av professorerna är verksamma i Uppsala, två i Umeå.
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke.
I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.
Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.
Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från luften tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
