Ämnen: Miljö, energi

Vägrenar kan vara mycket artrika, men de kan inte ersätta fina ängs- och betesmarker. Foto: Juliana Dániel Ferreira

Kraftledningsgator och vägrenar: Viktiga för växter och pollinatörer men kan inte ersätta ängs- och betesmarker

Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.

Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

Elever får bestämma över en bit skog – väljer att bevara den

Det blev fyra elever i klass NB22 på Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får bestämma över nio hektar skog. Elevernas val föll på att bevara den.

Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

Uppsala-elever får bestämma över en riktig skog

Fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala kammar hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med nio hektar skog utanför Uppsala.

Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

Fyra elever vinner SLU-tävling - får bestämma över en riktig skog

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.

De mörkgröna träden är planterade för att ge skugga åt människor och grödor och skydda huset från stark vind. Tanzania, februari 2022. Foto: Therese Engvall

Gynnar klimatkompenserande trädplantering lokalbefolkningen?

Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.

Magnus Karlsson, Renée Båge och Flora Hajdu är tre av SLU:s nya professorer. Deras ämnen är växtpatologi, husdjursreproduktion respektive landsbygdsutveckling. Foto: Jenny Svennås-Gillner, Johan von Feilitzen och Cyprian Silvester Shabirila

Nya SLU-professorer föreläser i Uppsala

Den 17 mars 2023 håller nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat sjukdomar och hälsa hos djur och växter, grönområden med många funktioner i städer samt landsbygdsfrågor i utvecklingsländer. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.

Genom att utnyttja detaljerna i högupplösta laserdata, och därmed ta större hänsyn till skogens variation, kan skogsägare uppfylla sina mål bättre och även öka värden som kolbindning, biologisk mångfald och avverkningsvolym. Foto: Emma Sandström

Bättre precision vid planering av skogsskötsel kan öka skogens värden

Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas så mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar Pär Wilhelmsson från SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsägarens målsättningar.

Jéssica Bubolz, en av författarna till den vetenskapliga studien, visar ett fältförsök med förbättrade Kind Edward-potatisar som inte angreps av potatisbladmögel. Foto: Erik Andreasson

Inget bladmögel på King Edward-potatis som fått tre gener från vilda potatissläktingar

Fältförsök med King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener visar att denna vanligtvis sjukdomskänsliga potatissort kan bli helt fri från angrepp av potatisbladmögel. Men den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning i Europa stoppar i praktiken användningen i jordbruket.

Lavskrika och rosenticka är arter som skulle gynnas tydligt av en skogsskötsel inriktad på att bygga upp skogens gröna infrastruktur. Foto: Thomas Jågas respektive Michael Krikorev

Naturvårdsarter ökar om skogens gröna infrastruktur återuppbyggs

Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.

Kattfot är en växt med en nordlig utbredning i Europa vars frön inte kan lagras i jorden. Foto: Alistair Auffret

Fröbanker i jorden skyddar inte floran från klimatförändringar

Växter har utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras. En ny studie ledd av två SLU-forskare visar att en vanlig strategi – att lagra frön i jorden i väntan på bättre tider – förmodligen inte kommer att rädda floran från den pågående klimatuppvärmningen.

Fotograf: Saga Sandin, WWF

Matexpert utses till årets SLU alumn 2023

SLU delar varje år ut utmärkelsen Årets SLU-alumn till en tidigare student som bidragit till att skapa förutsättningar för en hållbar, levande och bättre värld. Årets pris går till Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF. Richert arbetar idag som ansvarig för matfrågor på Världsnaturfonden WWF och en av Sveriges absolut främsta matexperter.

Värmeböljor hotar häckande havsfåglar

Värmeböljor hotar häckande havsfåglar

Pågående klimatförändringar leder till mer extrema och utdragna värmeböljor. En ny studie från SLU visar nu att sådant extremväder kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. I längden skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för havsfågelspopulationer i både Östersjön och i andra hav.

Hilda Mikaelsson, fältchef Riksskogstaxeringen. Foto: Elin Fries, Bitzer.

Filmpremiär: ”En skog av siffror”

Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.

Pressinbjudan: Hur mycket samhällsnytta kan vi pressa ut ur jordbrukslandskapet?

I samhällets hållbara omställning finns många förväntningar på jordbruksmarken. Den ska vara bas för produktion av mat, förnybara material, bioenergi, kolinlagring, biodiversitet och andra ekosystemtjänster, men också hysa solcells- och vindkraftsparker. Många nyttor behöver tillgodoses i en framtida mångfunktionell markanvändning, men vad ska prioriteras? Om detta handlar Alnarpskonferensen 2023.

Foto: Nilla Nilsdotter-Linde

Nytt EU-projekt stödjer lantbrukare i betesbaserad djurhållning

Den europeiska betesmarken krymper och nu görs en satsning på att vända trenden. Kunskap om framgångsrika metoder för effektiv betesdrift ska spridas inom det europeiska lantbruket genom samverkan mellan bönder, rådgivare och forskare i åtta länder. I Sverige drivs detta EU-projekt av SLU och Svenska Vallföreningen, som nu söker kontakt med personer som vill bidra eller lära sig mer om bete.

Europeisk skogsövervakning i fokus

Europeisk skogsövervakning i fokus

Drygt 80 deltagare från ett stort antal europeiska länder träffas på SLU Campus Ultuna den 1-2 februari, för att diskutera utformning och inriktning på framtida skogsövervakning. Workshopen förväntas bidra till EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag om ny skogsövervakning samt strategiska skogsplaner. Mötet är en uppföljning av en tidigare workshop på samma tema i Tjeckien 2022.

Skrubbskädda. Foto. Mark Harris. All rghts reserved.

Fiskefria områden gynnar både fisk och miljö

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.

Majviva är en av arterna som har minskat i Sverige under de senaste 60 åren. Arten är starkt gynnad av hävd genom bete eller slåtter. Foto: Alistair Auffret

Varmare klimat och krympande arealer är samverkande hot mot naturbetesmarkernas flora

Det är välkänt att den biologiska mångfalden påverkas av att värdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svårare att visa om dessa hot förstärker varandra. Nu finns en studie som visar att de senaste 60 årens kombination av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning i Sverige.

Honungsbi som samlar pollen och nektar från en äppelblomma i en skånsk äppelodling i maj. Foto: Maj Rundlöf, Lunds universitet

Så blir svenska bin exponerade för växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel används för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra pollinerare utsätts för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen innehåller många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen kan därför vara ett sätt att övervaka risken med med växtskyddsmedel för blombesökande insekter.

Bild på en sork. Fotograf: Jörgen Wiklund

Därför smittas människor av sjukdomar från gnagare

Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Box 7070
750 07 Uppsala
SLU:s externa webbplats
Följ SLU på Facebook (utbildning)
Följ SLU på Twitter (nyheter, evenemang)