Ämnen: Natur-, miljövård

  • SLU utser fyra nya hedersdoktorer 2026

    Fyra personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns en stjärnkock, en renskötare samt experter på familjeskogsbruk och Östersjöns miljöfrågor.

  • Fotograf Lena Granefelt får SLU Artdatabankens naturvårdspris 2026

    Fotografen Lena Granefelt tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2026. I sina bilder synliggör hon arter på ett nyskapande sätt. Hennes arbete breddar synen på naturvård och skapar nya sätt att kommunicera biologisk mångfald till en bred publik.

    Kvinna står på scen och sträcker upp armarna med ett pris i händerna: Foto

  • Lovande metod för sanering av DDT i mark

    Insektsmedlet DDT förbjöds för ca 50 år sedan, men på vissa platser är marken fortfarande kraftigt förorenad och svår att sanera. En ny avhandling från SLU har konstaterat att flera innovativa saneringsmetoder inte fungerar i fält, men utvecklade i stället en teknik som kan fungera betydligt bättre.

  • Ny rödlista för Sverige

    SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.

    Dekorativ bild. Kategorifigur och collage med arter.

  • Havsörn, utter och långbensgroda lämnar rödlistan

    Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.

    Stor brun fågel med kraftig gul näbb som seglar med sina breda vingar utbredda.

  • Restaurerad torvmark riskerar släppa ut lagrade föroreningar

    Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.

    Foto på Trollbergets försöksområde från luften.

  • Ny bok om tiofotade kräftdjur och lysräkor i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna

    Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.

    En genomskinlig räka med röda inslag mot svart bakgrund. Foto

  • Nu publiceras preliminära bedömningar för 2025 års rödlista

    SLU Artdatabanken publicerar nu preliminära bedömningar inför Rödlista 2025, som kommer i april 2026. Bedömningarna visar arters utdöenderisk i Sverige, baserat på expertkunskap. Allmänheten kan lämna kompletterande data till 15 sept. Fåglar inkluderas i senare publicering.

    Bidra med kunskap. Preliminär bedömning inför ny rödlista tillgänglig.

  • Artportalen firar 25 år – ett kvartssekel av naturintresse och medborgarforskning

    Varje art, varje plats räknas. Artportalen fyller 25 år – från ideellt initiativ till en nyckelresurs för naturvård, forskning och samhällsplanering. Medborgarnas engagemang driver systemet, där naturintresserade hjälps åt att identifiera och kvalitetssäkra arter. Nu efterlyses fler rapporter om insekter, lavar och svampar.

  • Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

  • Virtuella stängsel för nötkreatur fungerar i naturbetesmarker

    Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker.

  • Så går det att tjäna pengar i svensk nötköttsproduktion

    Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.

  • Miljonregn över SLU-forskare: Ska leta fjärilar i regnskogen

    Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.

  • Det går att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt bevara naturbetesmark

    I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.

  • Jordbruksstöd är viktiga i skogsbygder, men kan förbättras

    EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras genom omfördelning av pengar mellan de olika stöden.

  • Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2024

    Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej