Havsörn, utter och långbensgroda lämnar rödlistan

Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Under arbetet med rödlistan har tillstånd och trender bedömts för drygt 23 000 arter. Av dessa har ca 5 200 rödlistats varav knappt 2 400 bedömts som hotade.

Situationen för många arter är ansträngd, men om viljan finns och resurser prioriteras kan negativa trender vändas. Rätt åtgärder på flera nivåer och under tillräckligt lång tid ger ofta goda resultat. Några exempel på detta är havsörn, utter och långbensgroda som nu lämnar rödlistan.

-Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), menar Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken

För flera arter i våra sjöar, vattendrag och hav är läget bekymmersamt. Sill, lax och öring är nya på rödlistan och bedöms alla som Nära hotad (NT). Ålen är fortsatt Akut hotad (CR). Torsken, tidigare Sårbar (VU), bedöms nu i den högre hotkategorin Starkt hotad (EN). Blåmusslan är ny på rödlistan och nordhavsräkan är kvar, båda är Nära hotad (NT). Rödlistan visar att det går dåligt för många fiskar, varav flera är omtyckta matfiskar, och en mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen.

Nationell miljöövervakning gör det möjlig att beräkna trender för relativt vanliga arter:

-Svensk Dagfjärilsövervakning, som till stor del baseras på frivilliginsatser, har nu pågått sedan 2010 och börjat ge så bra data att det går att beräkna trender för ett flertal dagfjärilar. Det gör att flera relativt vanliga arter, exempelvis brunfläckig pärlemorfjäril, starrgräsfjäril och ängsblåvinge nu blir rödlistade utifrån minskningstakt, säger Karin Ahrné, organismgruppsansvarig för fjärilar på SLU Artdatabanken

Mer information

Vad är Rödlistan?

Rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut från landet, och ger en överblick över arternas tillstånd. Bedömningarna görs utifrån vedertagna kriterier utvecklade av internationella naturvårdsunionen (IUCN). Dessa kriterier omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomstarea, utbredning och trender och fokuserar på förändringar som nyligen skett, sker just nu, eller förväntas ske.

Rödlistning av en art är oberoende av om det finns speciella bevarandeskäl eller om arten i fråga omfattas av lagstiftning, konventioner eller affektionsvärden. Kriterierna syftar enbart till att så objektivt som möjligt bedöma risken att arten dör ut från ett givet område, i det här fallet Sverige.

Historik

Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med ett hundratal externa artexperter och till våren släpps den sjätte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar, alger och växter. Den första publicerades 2000 och Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur) publicerades dock redan 1975 och följdes av listor även för andra artgrupper. Sverige har alltså 50 års erfarenhet av att beskriva tillstånd och trender för landets arter, genom att utgå från befintliga underlag och bearbeta uppgifter om populationer, livsmiljöer och påverkansfaktorer.

Kontaktpersoner:

Karin Ahrné, organismgruppsansvarig för fjärilar
E-post: karin.ahrne@slu.se
Mobil: 073-8237634

Ulf Bjelke, organismgruppsansvarig för limniska evertebrater, limniska och terrestra snäckor
E-post: ulf.bjelke@slu.se
Mobil: 018-672614

Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för grod- och kräldjur samt däggdjur (utom fladdermöss)
E-post: henrik.thurfjell@slu.se
Mobil: 073-0402221

Pressbilder

Havsörn Haliaeetus albicilla
2025: Livskraftig (LC), 2020: Nära hotad (NT)
1.Antalet reproduktiva individer skattas till 2800. Utbredningsområdets storlek och förekomstarean överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). Foto: Johan Nilsson
2.Havsörn, sittandes. Foto: Johan Nilsson

Utter Lutra lutra
2025: Livskraftig (LC), 2020: Nära hotad (NT)
3.Uttern ökar i Sverige men det finns fortfarande stora tveksamheter vad gäller utterns reproduktionsframgång. Höga halter av "nya miljögifter" såsom PFOS och PBDE har uppmätts i uttrar och vad dessa halter innebär för artens utveckling vet vi ännu inte. Foto: Tomas Carlberg

Sill Clupea harengus
2025: Nära hotad (NT), 2020: Livskraftig (LC)
4.Sill (strömming) förekommer runt hela Sveriges kust. Utifrån biologiska grunder kan man identifiera ett stort antal bestånd med olika egenskaper när det kommer till t.ex. storlek och till viss del även populationsutveckling. Arten är utsatt för ett omfattande och reglerat fiske. Illustration: Linda Nyman

Torsk Gadus morhua
2025: Starkt hotad (EN), 2020: Sårbar (VU)
5.Torsk är vida spridd i svenska hav och förekommer (eller åtminstone har förekommit) från Skagerrak till Bottenhavet. Torsken runt Sveriges kuster är uppdelad i flera från varandra isolerade bestånd med egen dynamik och populationsutveckling. Arten har sedan toppåren på 1980-talet försvunnit från Bottenhavet. Illustration: Karl Jilg

Ängsblåvinge Cyaniris semiargus
2025: Sårbar (VU), 2020: Livskraftig (LC)
6.Ängsblåvinge förekommer i blomrika miljöer på friska till fuktiga ängs- och betesmarker som tagits ur hävd, längs skogsbilvägar, i kraftledningsgator och på vindskyddade strandängar. Arten har minskat mycket på senare tid enligt Svensk Dagfjärilsövervakning. Foto: Sven Birkedal

Långbensgroda Rana dalmatina
2025: Livskraftig (LC), 2020: Nära hotad (NT)
7.Populationen ökar och breder ut sig, främst i Skåne. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Foto: Krister Hall

Nordhavsräka Pandalus borealis
2025: Nära hotad (NT), 2020: Nära hotad (NT)
8.Nordhavsräkan bedöms fortsatt som Nära hotad (NT). Foto: Matz Berggren