Med start den 22 maj, antog SLU utmaningen Biodiversity Campus Challenge där 17 europeiska universitet tävlar om att ha den största artmångfalden. Utöver att hitta arter ska utmaningen också väcka intresse och sprida kunskap om arter. I onsdags hittades den lilla fjärilen almbarkvecklare på campus Ultuna, en art som bara påträffats ett fåtal gånger i Sverige och är rödlistad som Starkt hotad.
Podcasten Meat: the Four Futures som lanseras i maj 2023 utforskar fyra olika möjliga framtider för människans konsumtion och produktion av kött. Podden är producerad av tre europeiska universitet, med målet är att ge ett breddat perspektiv i den polariserade debatten om kött och att bana väg för informerade val.
Stjärnfläckad havscitron, vit hallonkottnuding och blåprickig solbadare finns alla i svenska vatten. Med en ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken öppnar sig nu en värld för dig som vill upptäcka och lära dig mer om de spektakulära nakensnäckorna och deras släktingar. Många är färgsprakande med häftiga utskott och mycket vackra.
Vid SLU bedrivs världsledande forskning om en typ av vita blodkroppar som kallas mastceller. SLU-forskarna Gunnar Pejler och Sara Wernersson har skrivit en översiktsartikel om mastcellens granula (sekretkorn) i den mycket välrenommerade tidskriften Nature Reviews Immunology.
Nu finns en bestämningsnyckel till alla svenska familjer av havsborstmaskar i djurgruppen Ringmaskar. Liknande publikationer har hittills saknats och det är Svenska artprojektets förhoppning att den ska komma till användning, bland annat som för artbestämning inom till exempel marin miljöövervakning
Det finns drygt 70 arter av tagghudingar längs den svenska kusten – nästan uteslutande längs västkusten. För första gången finns nu alla svenska arter av dessa havslevande skönheter presenterade i en bok.
Utvecklingen mot bättre djurskydd i olika länder sker enligt samma mönster. Det är därför viktigt att ta reda på i vilket stadium ett land befinner sig, för att hitta rätt metoder för förbättring av produktionsdjurens villkor. Det konstaterar forskare i en ny rapport och presenterar samtidigt viktiga verktyg för att arbeta strategiskt med att förbättra villkoren för djuren i hela EU.
Naturligt störda sandmiljöer som är viktiga för många arter har minskat drastiskt under 1900-talet. Däremot finns stora möjligheter att göra om gamla sand- och grustäkter till livsmiljöer för konkurrenskänslig flora och fauna. Nu krävs bara att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter.
Sommar, sol, glass … och småkryp. När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. Nu går det läsa mer om dessa häpnadsväckande finurliga samhällsbyggare.
Spåren från fjärilslarver avslöjar vem som varit framme. Larvernas gnag inuti bladen kallas för bladminor. Ofta har arten samma namn som växten den lever på, till exempel kålmalen. Kålmalen är också en av världens vanligaste fjärilar som hittas inte bara i vår egen trädgård utan även på avlägsna öar ute i världshaven.
Upptäck svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i den första volymen om fiskar i bokverket Nationalnyckeln. Läs om pigghajen som fortfarande förekommer längs den svenska västkusten, trots att den sedan 1980-talet minskat i antal med 95–98 %. Eller upptäck tarmsjöpungen, en våra vanligaste sjöpungar som växer i stora klasar nära land på rep, bryggor och stenar.