Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.
I nära hundra år har svensk skog vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt den nationella riksskogstaxeringen har tillväxthastigheten under det senaste årtiondet plötsligt minskat. "Det här kan få stora konsekvenser", säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård. Hon och hennes kollegor riktar nu ljuset mot osäkerheten kring skogens tillväxt och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.
För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet utan att öka avverkningen nämnvärt, så länge bostadsytorna inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre hus men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta vore att använda traditionella regelstommar, och att bygga mindre lägenheter. Det visar en studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.
Forskare från SLU och Umeå universitet har tagit fram genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel. Klonerna har vuxit bra i växthus, men nu har de för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden. Några av klonerna visade sig vara känsliga för insektsangrepp, medan andra växte mycket bra även i fält.
I höst ska tio nya tjänster i olika forskningsprojekt vara besatta i ett långsiktigt samarbete mellan SLU och Stora Enso. Samarbetet rör forskning, utveckling, utbildning, kompetensbyggande och innovationer inom skogsbruk och biobaserade material. Avtalet undertecknades av SLU:s rektor Maria Knutson Wedel och Johan Lindman, Senior Vice President Global Forestry and Sustainability vid Stora Enso.
Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter. Det visar SLU Riksskogstaxeringen som idag publicerar årlig officiell statistik.
Stora mängder historiska data från försöksytor med ekplanteringar har samlat damm i arkiv. Nu digitaliseras de och omvandlas till ny kunskap och vägledning om ekskog och dess skötsel. Ett forskningsprojekt som inleddes i slutet av 1800-talet börjar nu närma sig målgång.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nu partner i Treesearch, som är en plattform för forskning om nya material och specialkemikalier från skogsråvara med syftet att främja samverkan mellan akademi, industri och forskningsinstitut.
Svampen Fusarium circinatum är en allvarlig invasiv skadegörare på tall. Svampen invaderade Europa relativt nyligen men har visat god förmåga att etablera sig. Den utgör därför ett potentiellt hot mot svenska skogar. PINESTRENGTH vill genom sitt arbete öka medvetenheten, bidra till utveckling av nya, bättre diagnosmetoder och motverka skadegörarens spridning till länder där den ännu inte finns.
