Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska för naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta arbeta förvaltas och utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Centrumet ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.
Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt, men det finns liv där. Ett mikrobsamhälle som tillväxer i ”utbrott” och sedan går i vila, och som består av arter som är väldigt olika men samarbetar, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö. Det visar ett forskarlag som har utnyttjat dna-teknik och vatten från underjordiska observatorier i Sverige och Finland.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2021 går till Mats Rosenberg för hans livsverk att omvandla ett av människan förstört och sargat landskap till ett biologiskt myllrande område, numera Oset och Rynningevikens naturreservat. Förutom att arbeta med de tätortsnära områdena kring Örebro har Mats även drivit igenom storskaliga restaureringar i Kvismaren, samt arbetat med fågelsjön Tysslingen.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Det konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i ny artikel. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer. Ska torskbestånden återuppbyggas krävs smart förvaltning, och större förståelse för det komplexa ekologiska pusslet.
De bilder som används idag för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning jorden runt måste skyndsamt uppdateras. De visar ytterst sällan hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet och ger därför en missvisande bild, vilket är olyckligt i en tid när de globala vattenproblemen är betydande. Den analysen gör ett internationellt forskarlag i en ny artikel i Nature Geoscience.
Trädgårdsdesignern Rigmor Celander, Höganäs, mottagare av 2019 års Stipendium till Ulla Molins minne, fick motta diplom och blommor vid en ceremoni i Malmö den 4 april. Det är Swedish Society of Public Parks and Gardens, Höganäs kommun och Tankesmedjan Movium vid SLU som inrättat stipendiet för att hedra minnet av trädgårdsarkitekten, journalisten och folkbildaren Ulla Molin.
Vid kompostering kan utsläppen av växthusgaserna metan och lustgas vara allt från försumbara till stora. Evgheni Ermolaev från SLU visar i sin doktorsavhandling att utsläppens storlek beror på hur komposten sköts och att kompostens vattenhalt är den faktor som påverkar utsläppen mest.
I samband med årets promotionshögtid kommer SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser att delas ut. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Arvid Uggla, Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Förtjänstmedaljen i guld går till försöksledare Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Lutz Ahrens, Vatten & miljö.
Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!
Gamla miljösynder kan förorena dricksvatten i rullstensåsar under mycket lång tid, men det finns motåtgärder. Det visar beräkningsmodeller som Martin Bergvall presenterar i en avhandling från SLU. Genom att pumpa bort förorenat åsvatten intill en nedlagd plantskola, och reglera mängden konstgjort grundvatten, kan Forslunda vattenverk utanför Umeå fortsätta att leverera ett rent dricksvatten.