Det råder brist på förädlade granplantor, vilket till stor del beror på granens långa ungdomsperiod (20–25 år) och oregelbundna kottsättning. Nu har forskargrupper vid SLU och KTH i samverkan med Skogforsk kartlagt den genetiska mekanism som reglerar granens kottsättning. Detta grundvetenskapliga genombrott kan på sikt säkra tillgången till förädlade plantor för landets skogsägare.
Rotröta är ett stort problem i Sveriges granskogar. Oftast orsakas rötan av svampen rotticka som kan smitta via färska stubbar och sår på rötter och stam. Detta är ett välkänt fenomen vid gallringar, men nu visar Anna Gunulf från SLU att rottickan kan ta sig in i granbestånd redan vid röjningar av unggran. Tidigare ansågs röjningsstubbar vara för små för att vara inkörsportar för svampen.
Vanliga granar sätter kottar först vid 20–25 års ålder. Nu har forskare från SLU, Skogforsk och KTH tagit fram en gran som kan fås att sätta kottar redan inom ett år efter frösådd, vilket kan komma till nytta i förädling. Granen härstammar från en muterad gran som upptäcktes för över 100 år sedan. Forskarna har även identifierat en gen som tros bidra till att granen sätter kottar så tidigt.
Röding från svenska fiskodlingar är ett alternativ till ålen, som är rödlistad. Vildsvin kan kanske bli ett alternativ till vanlig julskinka? Svenskt dessertvin?
Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.