Ljusmiljön i en ladugård påverkar korna, och med LED-teknik går det att laborera med ljusstyrka och färg i belysningen. Att använda rött och blått ljus under delar av dygnet, vilket har förespråkats, verkar dock inte ge några fördelar. Ett jämnt vitt ljus och en tydlig skillnad mellan dag och natt verkar vara det enklaste och bästa för korna. Det visar Sofia Lindkvist i en avhandling från SLU.
Antibiotika som ges till kor kan påverka ekosystemet långt utanför det behandlade djuret. När forskare från bl.a. SLU undersökte komockor från kor som behandlats med tetracyklin, ett bredverkande antibiotikum, fann de att tarmfloran hos dyngbaggar som lever i sådana komockor var annorlunda. Dessutom släppte de behandlade kornas komockor ut nästan dubbelt så mycket av växthusgasen metan.
Idisslarnas stora förtjänst är att de kan tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan – en kraftfull växthusgas. Vissa kor är dock miljövänligare än andra, och det beror bl.a. på vilken vomflora de har. Det finns också fodertillsatser som skulle kunna minska metanutsläppen. Detta visar Rebecca Danielsson i en avhandling från SLU.
Årets mjölkdag fokuserar mycket på ekonomin i mjölkproduktionen och vad som kan göras för att förbättra denna. Lönsamheten med dagens mjölkpris är mycket pressad hos många mjölkproducenter. Utsikterna att kunna investera sig till bättre lönsamhet är för de flesta inte möjligt. Mjölkproducenterna måste till låga kostnader finna smartare vägar.
Femton driftledare för större mjölkgårdar i Kina kommer med start i dag 15 augusti att under två veckor att lära sig mer om djurhälsoarbete enligt svensk modell. – En effektiv mjölkproduktion kräver en god djurhälsa och då behövs förebyggande insatser och rutiner för uppföljning, säger veterinär Karin Östensson som tillsammans med husdjursagronom Ewa Wredle leder kursen vid SLU Uppsala.
SLU och JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, satsar tillsammans på internationellt slagkraftiga projekt. Mjölk och biogas är några områden som prioriteras.
PRESSINBJUDAN FRÅN SLU och SVA Om lantbrukets djur i en föränderlig miljö handlar en ny bok som presenteras fredag 3 april på ett seminarium. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala är arrangörer.
Fiskodling, Alzheimer, jordpackning och säkra mikrober. Vid SLU i Uppsala installeras elva nya professorer med installationsföreläsningar den 19 och 20 mars 2009. I maj installeras ytterligare tre i Alnarp.
Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet inom svensk mjölkproduktion och därmed en viktig fråga inom aveln. Nu visar Emma Carlén från SLU att detta avelsarbete kan bli mer effektivt om uppgifterna i de svenska kodatabaserna utnyttjas bättre.