En gammal ”sanning” i mjölkproduktionen är att en ko bör kalva var tolfte månad, men i många besättningar kan det finnas goda skäl att vara mer flexibel på den punkten. Att förlänga kalvningsintervallen för en del av korna kan vara en fördel både för dessa djur och för lantbrukaren. Det visar Anna Edvardsson Rasmussen i en ny avhandling från SLU.
Det är välkänt att kor mjölkar bättre när dygnsrytmen bestäms av ett ljusprogram med 16 timmars dagsljus och 8 timmars nattbelysning. Vad ljusets färg betyder har däremot varit dåligt känt, men det finns ett stort intresse för de möjligheter som LED-tekniken ger. Det har bland annat hävdats att blått ljus kan öka kornas aktivitet, men detta stämmer inte enligt en ny studie från SLU.
Intresset för genomiska test, dvs. analyser av djurs hela arvsmassa, har ökat snabbt inom aveln på mjölkkor. Det är numera billigt att ta fram DNA-profiler på enskilda individer och enligt en ny SLU-ledd studie ger de en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur i besättningen, i jämförelse med dagens härstamningsindex.
Vissa typer av mjölkgårdar har större problem än andra med kor som självdör eller avlivas. Att ha kor av holsteinras, en stor besättning eller att endast erbjuda korna rastbete, är exempel på riskfaktorer. På gårdar med hög avkastning är problemen oftast mindre. Detta visar Karin Alvåsen från SLU i en avhandling om svensk kodödlighet och dess orsaker.
Idisslarnas stora förtjänst är förmågan att kunna tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan. Idag försöker man på olika sätt att minska utsläppen av denna kraftfulla växthusgas, och nu kommer en avhandling från SLU med olika beräkningsmodeller som kan underlätta detta arbete.
Ett DNA-prov som man kan ta redan vid födseln ger idag viktiga upplysningar om avelsvärdet hos en blivande mjölkko eller avelstjur. Så kallad genomisk avelsvärdering kan dessutom göra det möjligt att föra in nya egenskaper i avelsarbetet, som foderomvandlingsförmåga och utsläpp av växthusgaser. Om detta berättar Helen Hansen Axelsson i en avhandling från SLU.
Två virussjukdomar (BRSV och BCoV) som är vanliga bland mjölkkor skulle kunna bekämpas genom ett systematiskt kontrollarbete. Det hävdar Mehdi Bidokhti i en avhandling från SLU. Slutsatserna bygger på analyser av förekomsten av antikroppar i mjölk i olika besättningar, och på DNA-analyser av virusstammar i olika delar av landet.
Möjligheten att öka kors avkastning genom att komplettera grovfodret med stärkelsekällor som bryts ned långsamt i vommen tycks vara begränsad. Det visar Muhammad Naeem Tahir i en avhandling från SLU. Korna mjölkade lika bra oavsett om ensilaget var kombinerat med korn eller majs, eller krossat- eller lutat vete.
Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor.
Nykalvade kor som inte äter tillräckligt för att täcka sitt stora energibehov kan drabbas av sjukdomar som löpmagsförskjutning och ketos. Problemen är större i vissa typer av besättningar, men kan också förebyggas. Dessutom finns blodtester som visar vilka kor som är i farozonen och som behöver extra tillsyn. Om detta skriver Lena Stengärde i en avhandling från SLU.
Kalvdiarré kan bero på den vanliga parasiten Cryptosporidium. Charlotte Silverlås vid SLU har hittat fyra arter av denna encelliga organism i svenska mjölkbesättningar, men endast en av dem, C. parvum, verkar förekomma ofta vid kalvdiarré. Desinfektionsmedel och medicinering kan inte ersätta bra skötselrutiner, som rengöring, isolering av sjuka djur och att kalven får tillräckligt med råmjölk.