Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat är merparten av havet fortfarande drabbat av övergödning och bottendöd. Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, med konkreta mål och åtgärder för för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön.
SLU har bred kompetens kring frågor som rör Östersjön. Nu finns en expertlista för journalister som söker inspiration till reportage, eller expertutlåtanden om något som händer i Östersjön. Det kan röra vattnets källflöden i berg och skogar och om flöden via jordbruksmark och städer, med kopplingar till övergödning och miljögifter. Dessutom om hur fiskbestånden och ekosystemen i Östersjön mår.
29 april stävar R/V Svea ut på SPRAS: en expedition som samlar in data om sill och skarpsill i Östersjön. Forskare vid SLU passar på att utveckla fiskeriundersökningen till en modern ekosystemundersökning genom att komplettera expeditionen med bland annat seglande drönare, fågelräkningar och spigganalyser. Den utökade datainsamlingen ska ge en helhetsbild av hur Östersjöns ekosystem fungerar.
Körskador i skogsmark är ett gigantiskt problem som måste lösas. Fram till nu har det varit praktiskt svårt att undvika skador, eftersom kartorna som hittills använts inte visat skogens vatten på tillräckligt detaljerad nivå. I en avhandling från SLU visar William Lidberg en helt ny typ av kartmaterial som gör att bättre hänsyn kan tas vid avverkningsplanering för att skydda de viktiga skogsvattne
SLU-forskare har utvecklat en ny metod för att få svar på varför överfiskade fiskpopulationer, t.ex. torskbeståndet i Östersjön, inte återhämtar sig trots att fisket minskat. Metoden går ut på att analysera tillväxtmönster under torskens olika livsstadier, för att se om utebliven återhämtning beror på brist av någon särskild typ av föda. Studien presenteras i ett nummer om marina ekosystemskiften
Internationella havsforskningsrådet rekommenderar idag sänkta fångstkvoter för torsk och skarpsill i Östersjön under 2014. Beslut fattas av EU:s ministerråd senare i år.
Livet på Östersjöns kustnära bottnar har förändrats dramatiskt de senaste 30 åren, visar en SLU-studie. Bottendjur med marint ursprung, som havsborstmaskar, och arter som är känsliga för varmt vatten har minskat drastiskt. De har i hög grad ersatts med arter som tål miljöförändringar bättre, som snäckor och musslor.
Att minska övergödningen är en av de mest akuta uppgifterna för Östersjöns miljövård, men följderna av ett klarare vatten och ett ökat siktdjup tycks inte riktigt bli vad som förväntats. Abborre och blåstång skulle visserligen gynnas, men ålgräset skulle inte påverkas och gösens utbredning skulle snarare minska. Detta visar en ny studie ledd av forskare vid SLU.
Kom och träffa experter från SLU och Naturvårdsverket på fartyget Sigyn den 2 juli! Hör om försurningstrenden som vändes, näringsläckaget från lantbruket som minskades och om torskbeståndet i Östersjön som delvis återhämtat sig. Vad krävs för ett framgångsrikt miljöarbete? Tid: kl. 15.30-17.00 följt av mingel med matig vegetarisk macka.
Det östra beståndet av torsk fortsätter öka, men med en betydligt lägre hastighet än vad som tidigare förutspåtts. Det internationella havsforskningsrådet (ICES) släpper i veckan den årliga rapporten om kommersiella fiskbestånd i Östersjön.
Nya forskningsrön visar på den nyckelroll torsken har som reglerande faktor för hela Östersjön. Studien visar att när torskbeståndet i centrala Östersjön ökar, sprider det sig över ett större område och koloniserar närliggande marginella habitat där torsk vanligtvis inte förekommer, till exempel Rigabukten.