Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. SLU:s stora förtjänstmedalj tilldelas professor emeritus Ingrid Öborn. Förtjänstmedaljen i guld tilldelas forskare Ann Dolling och förtjänstmedaljen i silver tilldelas universitetslektor Maliheh Mehrshad.
Ingrid Öborn, professor emeritus i agrara odlingssystem, är en av SLU:s mest citerade forskare. Hon har alltid haf
New research from SLU offers a rare insight into a group that usually operates out of sight: cruisers, most often gay men, who have casual sex outdoors. The study focuses on Danish parks and explores who engages in cruising, their experiences of nature, and their interactions with park managers.
”For cruisers, these encounters and green spaces are incredibly important. In many places, cruising
Ny forskning från SLU ger en ovanlig inblick i en grupp som oftast verkar i det dolda: cruisers, personer som har sex utomhus. Studien undersöker vilka som ägnar sig åt cruising, deras upplevelse av naturen och konflikter med parkförvaltare.
– För cruisers är de här mötena och grönområdena oerhört viktiga. På många platser har cruising pågått i årtionden, men trots det vet vi väldigt lite om p
Systemet där renskötare får ersättning för järvar i renbetesområdet hyllades internationellt efter att järvstammen hade återhämtat sig. Nu visar en studie att succén inte hållit i sig. Förtroendet för systemet har urholkats rejält, bland annat för att ersättningen inte ökat nämnvärt sedan 2002.
Eftersom järven orsakar stora förluster för renskötseln har den länge varit kontroversiell och jagats
H.M. Konungen besöker Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå torsdagen den 28 maj 2026 i samband med verksamhet kopplad till Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Media är välkomna att närvara under programmet. Fototillfälle kommer att finnas.
Kompetenscentrumet Trees For Me vid Sveriges lantbruksuniversitet får ytterligare 43,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Därmed uppgår den totala finansieringen från olika partners till en kvarts miljard kronor över tio år – Sveriges största satsning någonsin på lövträdsforskning.
Skogen växer bättre med en blandning av olika trädslag. Men aktiviteten i jorden ökar inte utan kan till och med minska, vilket kan påverka skogstillväxten på längre sikt. Det visar en ny studie från bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU publicerad i Nature.
Fotografen Lena Granefelt tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2026. I sina bilder synliggör hon arter på ett nyskapande sätt. Hennes arbete breddar synen på naturvård och skapar nya sätt att kommunicera biologisk mångfald till en bred publik.
En mångmiljonsatsning på en nationell forskningsarena för skogen lanseras nu inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, vid SLU och Umeå universitet. Arenan samlar avancerad dataanalys och experimentell fältforskning som stärker framtidens hållbara skogsskötsel.
När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.
Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför
SLU har lanserat en unik karta som visar fodertillgången för älg och hjort i Sverige. Med kartan hoppas forskarna kunna bidra till att minska skogsskador och stödja viltförvaltning genom att visa var viktiga trädslag finns och deras beteshöjd.
Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.
Klimatförändringar gör att växtligheten breder ut sig på fjällen, och det får konsekvenser för fjällsjöar. Det visar en ny studie från SLU. Grönskan tar upp viktiga näringsämnen innan de når sjöarna, och det här kan påverka både djur- och växtliv negativt.
För en turist i fjällen kan det vara svårt att märka förändringarna. Men genom att jämföra mätdata från flera decennier ser forskarna en tyd
Tillväxttakten i skogen ökar efter en period av nedgång. Avverkningen minskar efter rekordåren, tallen fortsätter öka i volym samtidigt som granen minskar, och mängden död ved fortsätter öka. Det är några nyheter som framgår i den årliga officiella statistiken som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
Nu blir det enklare att rapportera in skador på träd och skog med hjälp av ett uppdaterat webbverktyg som kallas Skogsskada. Verktyget hjälper till att beskriva skadeläget i de svenska skogarna. Forskare uppmanar nu fler att rapportera in skador på skog.
En ny avhandling visar att vildsvin kan öka växtmångfalden i brukade skogar genom att gräva upp jorden. Detta gynnar konkurrenssvaga arter och har positiva effekter på ekosystemet, men kan också påverka andra arter negativt.
Forskare vid SLU och Silvermuseet har studerat gamla träd med ristningar i norra Sverige. Märkena, som har samisk ursprung, markerar heliga platser och användes för ritualer. Traditionen hotas av skogsavverkning, vilket gör dokumentation viktig.
Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått examensrätt för att utbilda civilingenjörer inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Programmet, som är unikt i sitt slag, kommer att utbilda framtidens ingenjörer med inriktning mot modern jord- och skogsbruksproduktion, med starkt fokus på både ny digital teknik och hållbarhet.
Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.
