Naturen och grönområden hjälper ukrainare att återhämta sig – men förbises i återuppbyggnaden

När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.

Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför Kiev efter frigörelsen från Ryssland.

– Allt var förstört. Först trodde de inte att de skulle kunna fortsätta leva där, men det som fick dem att fortsätta var deras starka band till området. Känslan av att det fortfarande var deras, säger Marine Elbakidze, forskare vid SLU och ledare för studien som undersökt hur kriget påverkat människors relation till naturen.

Invånarna har förlorat flera grundläggande ekosystemtjänster, som rent vatten och frisk luft. Men forskarna förvånades över att det fanns något annat som invånarna saknade mer: kulturella ekosystemtjänster, som att kunna arbeta i trädgården, träffa grannar i gemensamma grönområden eller gå ut i skogen för att plocka bär.

Läkande trädgårdsarbete

Genom dörrknackning och intervjuer, gjorda tillsammans med masterstudenter från ukrainska universitet, blev det tydligt att förlusten av just dessa värden satte djupast spår. De är centrala för hälsa och möjlighet till återhämtning.

– De beskrev nästan spirituellt hur betydelsefullt det var att stoppa händerna i jorden igen. Det är deras jord, deras hem, och det hjälper dem att återknyta till platsen, säger Brian Kuns, forskare vid SLU och medförfattare till studien.

En intervjuperson berättade: ”Vår egen trädgård har större betydelse än någonsin tidigare. Trädgårdsarbete fungerar som rehabilitering för oss, både fysiskt och psykiskt. Jag föredrar till och med att arbeta i trädgården utan handskar för att känna jorden mellan fingrarna.”

Skogarna runt byarna är fortfarande farliga att vistas i på grund av minor och annan odetonerad ammunition. För många innebär det mer än en praktisk begränsning – det är en förlust av tillhörighet.

– De pratade om skogen i existentiella termer. De mindes hur de fick dit med sina familjer. Skogen har en väldigt personlig betydelse för dem, säger Brian Kuns.

En intervjuperson berättade: Det är tufft utan skogen. I år gjorde jag till och med en resa till Karpaterna (600 kilometer från byn) bara för att besöka skogen.

Viktigt med lokalt perspektiv

Trots att natur och grönområden är djupt betydelsefullt för många ukrainare, är det vanligt att återställandet av dem nedprioriteras. Forskarna betonar att det kan vara svårt att förstå vikten av kulturella ekosystemtjänster eftersom de handlar om sociala och emotionella värden, inte snarare än strikt fysiska.

– Programmen för återuppbyggnad leds ofta av utländska experter eller statliga aktörer. Då riskerar man att fatta beslut som inte tar hänsyn till vad lokalsamhällen själva värdesätter. Det är viktigt att deras perspektiv inkluderas, eftersom de inte alltid syns i de här processerna eller har möjlighet att framföra sina behov, säger Marine Elbakidze.

Studien lyfter flera viktiga steg i återuppbyggnadsarbetet: röjning av minor i skogarna, återställning av trädgårdar, utveckling av grönområden i samhällena och bevarande av nybildade våtmarker. När samhällena byggs upp igen behöver dessa åtgärder prioriteras, menar forskarna.

Kontakt

Marine Elbakidze, forskare, +380 930377625, marine.elbakidze@slu.se

Brian Kuns, forskare, +18671441, brian.kuns@slu.se

Bilder

Fritt fram att använda bilderna i anslutning till publicering som rör pressmeddelandet.

Faktaruta

Studien baseras på intervjuer med 69 invånare i Borodianka, Demydiv och Moshchun, sydväst om Kiev– områden som ockuperades av Ryssland i början av 2022 och frigjordes efter ungefär två eller tre månader.

Studien finansierades av Svenska institutet och SLU Urban Futures.