Gå direkt till innehåll

Kategorier: skog

Träd med de speciella kryssmärkena finns spridda över norra Skandinavien.

Gömda symboler berättar om samiska ritualer och heliga platser

Forskare vid SLU och Silvermuseet har studerat gamla träd med ristningar i norra Sverige. Märkena, som har samisk ursprung, markerar heliga platser och användes för ritualer. Traditionen hotas av skogsavverkning, vilket gör dokumentation viktig.

Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri. Punkterna är kategoriserade utifrån höjd över marken (blå=markhöjd, röd=topphöjd). Med hjälp av särskilda verktyg kan trädets skogsvolym och biomassa beräknas.

3D-fjärranalysteknik förbättrar skogsinventeringen

Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.

Tallar med åtskilliga döda grenar på stammen under den gröna kronan. Foto: David Stephansson

Döda grenar har förbisetts i skogens kolberäkningar

Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.

Gångsystem av granbarkborre (Ips typographus). Fotograf: Viktor Wrange

Försvåra för granbarkborren genom att blanda skötselstrategier

En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.

Foto: David Stephansson

Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora

Världens skogar är viktiga i diskussionen om hur ökningen av koldioxid i atmosfären ska motverkas. Det råder enighet om att skogarna är den största sänkan bland världens landekosystem, men hur har den utvecklats under de senaste trettio åren? Svaret ges av ett forskarlag i tidskriften Nature. Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora.

Skelettskogen kan vara farlig, särskilt dagar då det blåser. Det varnar professor Thomas Ranius (SLU) för.

Granbarkborren skapar skelettskogar i Småland och Östergötland

Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.

Tussilago. FOTO: Gert Olsson/Scandinav

Vårkollen visar att årets vår är tidig

Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.

Lena Gustafsson får SLU Artdatabanken naturvårdspris vid konferensen Flora- och faunavård 2024.

Naturvårdspriset 2024 går till skogsforskare

SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.

Satellitbild över skogsskador i östra Ukraina.

Kriget ökar risken för framtida skogsbränder i Ukraina

Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.

Tallskog i Norrliden. Foto: Peter Högberg

Tallar tål mycket mer markförsurning än vad man trodde

Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.

Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Fotograf: Susanna Bergström

SLU satsar på framtidens hållbara skogsskötsel

Nu presenterar SLU en ny satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer. Satsningen innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska tillsättas och utveckla ämnet hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling

Omslagsbild till Skogsdata 2023. Bokskog vid Skäralid, Söderåsens nationalpark i Skåne. Foto: Ola Borin, SLU

Tre trender i den svenska skogen enligt SLU Riksskogstaxeringen

Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.

Naturvårdspriset 2023 till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer

Naturvårdspriset 2023 till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer

SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.

Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

Fyra elever vinner SLU-tävling - får bestämma över en riktig skog

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.

Hilda Mikaelsson, fältchef Riksskogstaxeringen. Foto: Elin Fries, Bitzer.

Filmpremiär: ”En skog av siffror”

Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.

Från vänster i bild: Heidi Andersson, Göran Ericsson, Maria Wetterstrand och Maria Wiman. Fotografer: Göran Ericsson: Susanna Bergström, Heidi Andersson: Frank Andersson, Maria Wetterstrand: Fredrik Hjerling, Maria Wiman: Linnea Bengtsson

Namnkunnig jury utser vinnare i skogstävling för ungdomar

SLU anordnar just nu en tävling för Sveriges gymnasieelever, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren. Nu är juryn för tävlingen utsedd, där bland andra Maria Wetterstrand och Heidi Andersson ingår.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.