Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Ny forskning från SLU visar att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.
Nu finns en ny version av webbtjänsten Skogsskada från SLU. I verktyget kan du lära dig om skogsskador och få hjälp med att diagnostisera skogsskador. Du kan också dela med dig av dina observationer genom att rapportera in skador. En våraktuell skogsskada är svampsjukdomen tallskytte som kan orsaka skador i både naturliga och planterade täta tallföryngringar i södra Sverige.
Den röda tallstekelns larver äter på tallbarr och kan därmed minska tillväxten i produktionsskog, speciellt när de vissa år massförökar sig. Man har befarat att dessa problem kan komma att öka när klimatet blir varmare, men Ida Kollberg vid SLU visar nu att tallstekeln kan komma att göra mindre skada vid högre temperaturer, främst på grund av att larverna inte överlever lika bra.
I ett ändrat klimat förväntas utbrott av såväl gamla som nya skadegörare öka, och de regionala skadeutbrotten fångas inte upp i den årliga inventeringen av Riksskogstaxeringen vid SLU. Via rapporteringssystemet SkogsSkada kan man få en indikering på att en viss skadegörare börjar uppträda i en viss region, och då sätta igång en riktad inventering.
Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.