Debatt: Inför retroaktiva byggregler för befintliga byggnader

För att de ambitiösa svenska klimatmålen ska kunna nås krävs en omfattande energieffektivisering i det nuvarande och framtida svenska byggnadsbeståndet. En byggnads brukstid är ofta upp emot 100 år. Det innebär att åtgärder för att förbättra byggnaders energieffektivitet har betydelse för Sveriges klimatmål såväl 2020 som 2050.

Många utredningar har under årens lopp visat att potentialen för kostnadseffektiva besparingar i byggnader är mycket stor.

En rapport från konsultfirman McKinsey visar till exempel att isolering är den i särklass ekonomiskt bästa investeringen för att minska utsläppen av växthusgaser. Potentialen är fantastisk men dessvärre ganska okänd. Vi, det vill säga världsekonomin, kan spara häpnadsväckande 2 500 miljarder kronor varje år - och samtidigt minska koldioxidutsläppen med cirka en miljard ton årligen på global bas!

Trots detta händer ganska lite. Den energiupprustning som följde i energikrisens spår i slutet av 1970- och början av 1980-talet har mer eller mindre avstannat. Idag har fokus hamnat på val av energislag snarare än effektivisering av energianvändningen. Fjärrvärme, värmepumpar och pelletsbrännare installeras i mängd! Vi ifrågasätter om detta är rätt angreppssätt. De flesta experter är överens om att man först bör se till att göra byggnadens användning av energi så effektiv som möjligt och först därefter välja ett uppvärmningssystem som är anpassat till det nya uppvärmningsbehovet. Gärna med ett förnybart energislag.

EU har höjt ribban i arbetet att använda energi mer effektivt. Till år 2020 ska vi minska användningen av energi med 20 procent. Byggsektorn anses ha störst möjlighet: en effektivisering med cirka 30 procent i bostäder och kommersiella fastigheter bedöms vara kostnadseffektivt. Här har det svenska miljonprogrammet en oerhört stor potential: bostadshus med 1,5 miljoner lägenheter är renoveringsmogna. Vi har alltså ett gyllene tillfälle att snabbt kunna få effekt i klimatarbetet. Men för att detta ska bli verklighet krävs styrmedel. Att bara lita till marknaden räcker inte. Förändringarna måste ske nu, och miljonprogrammet utgör en stor och viktig del av vårt byggnadsbestånd.

Energibesparande investeringar i det så kallade klimatskalet, väggar, tak och fönster, är långsiktiga. Därför har vi helt enkelt inte tid att fortsätta låta uträkningar på återbetalningstider kontra investeringskostnader styra.

Swedisol har tidigare uppmärksammat det häpnadsväckande faktum att det saknas byggregler vid renovering av befintliga byggnader. Nu visar signalerna från de utredningar som har tittat på frågan att vi håller på att få gehör för detta. Men det krävs mer.

Swedisol går därför ett steg längre och har presenterat ett radikalt förslag för Miljödepartementet som säkert inte gillas av alla fastighetsägare: Inför retroaktiva byggregler för befintliga byggnader.

Förslaget innebär att ägarna till de byggnader som läcker mest värme enligt energideklarationen ska åläggas att minska byggnadens energianvändning. Därmed kan fastighetsägarna inte ducka för renoveringsbehovet och skjuta frågan framåt i tiden.

Det här skulle, förutom minska vår energikonsumtion radikalt, också skapa många arbetstillfällen. Vi räknar med att varje investerad miljon skapar minst ett årsarbetstillfälle.

Det finns inget behov av att utreda detta ytterligare. Det som behövs är konkreta förslag och att skrida till handling. Swedisol har därför uppvaktat Miljödepartementet och presenterat en hel lista på förslag för att få fart på energieffektiviseringen i våra byggnader:

* Inför byggregler vid omfattande renovering.

• Inför ändringsföreskrifter, lämpligen i form av krav på komponentnivå, där grundregeln ska vara att renoverade byggnader ska vara lika energieffektiva som nybyggda. I undantagsfall ska kraven kunna mildras beroende på exempelvis byggnadens art och renoveringens omfattning. En översyn av kriterier för begreppet "omfattande renovering" är nödvändig.

* Inför även retroaktiva byggregler för befintliga byggnader.

• För byggnader uppförda 1980 och senare införs krav på energieffektiviseringsåtgärder där energianvändningen enligt energideklarationen överstiger mer än 25 procent från gällande byggregler för nyproduktion.
• För byggnader uppförda före 1980 införs krav på energieffektiviseringsåtgärder där energianvändningen överstiger mer än 50 procent från gällande byggregler för nyproduktion. Vissa tekniska/estetiska hänsyn måste tas där dispenser kan ges.

* Inför skärpta nybyggnadsregler.

• Inför nya skärpta byggregler vid nyproduktion med sikte på energi- och klimatmålen 2050.

* Inför krav på besiktning av alla byggnader som energideklareras.

* Erbjud återbetalning av utgiften för energideklarationen för den som inom viss tid genomför föreslagna åtgärder.

* Sänk den kommunala avgiften för fastigheter med särskilt energieffektiva byggnader (passivhus).

* Ge Boverket eller Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett pedagogiskt och lättanvänt kalkylinstrument för att avgöra kostnadseffektivitet.

• Nuvarande instrument är svåra att använda och förstå och används därför för sällan. Ett alternativ till ett helt nytt instrument är att något av de befintliga som mäter lönsamhet i livscykelperspektivet entydigt rekommenderas och marknadsförs på ett pedagogiskt sätt.

* Visa marknaden att energieffektiviseringsåtgärder är långsiktigt lönsamma genom att åtgärda statliga, kommunala och landstingsägda fastigheter.

* Utnyttja landets energirådgivare bättre genom att ge dem ökade befogenheter.

Ulf Frisk, vd Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation.

Publicerad i Husbyggaren nr 4 2008