Debatt: På gränsen till omdömeslöst, Anna Joelsson!

Genmäle till Byggvärlden:

Anna Joelsson slår i en doktorsavhandling fast att en 70-talsvilla uppvärmd med fjärrvärme är bättre för miljön än passivhus. Vad som är bättre och sämre blir lätt en akademisk diskussion. Självklart är det bra om ett hus byggt på 1970-talet med bristande isolering och hög energianvändning värms med fjärrvärme - under förutsättning att fjärrvärmen inte kommer från olja, vilket en ganska stor del av den svenska fjärrvärmen fortfarande gör.

Den här diskussionen liknar den där vissa arkitekter drar sin lans till försvar för stora glasytor, med hänvisning till att de kan värmas med till exempel vindkraft.

Vi menar att det alltid är långsiktigt klokast och mest hållbart att bygga och renovera med minsta möjliga energi- och värmebehov som mål. Våra hus ska ha en livslängd på upp mot hundra år. Vi vet ingenting idag om vilka värme- och energikällor vi kommer att ha tillgång till i framtiden. Och oavsett energikälla måste det alltid vara klokast om så många byggnader och bostäder som möjligt kan vara med och dela på den värme och energi som kommer från de klimatsäkra alternativ vi har och kommer att ha. På så sätt undviker vi i möjligaste mån att använda så kallad marginalel från kolkraftverk.

Det finns helt enkelt inget utrymme för att slösa med energin, bara för att den kommer från ett miljövänligt alternativ utan utsläpp av koldioxid. Ju fler byggnader som kan värmas av exempelvis vindkraft desto bättre. Den logiken känns klockren. Och då är passivhus ett av flera energisnåla alternativ som bidrar till att vi kan få fler byggnader att rymmas inom ramen för samma energi- och värmebehov.

Anna Joelsson bortser också från ett par intressanta fakta. Ett är att långt ifrån alla har tillgång till fjärrvärme. Skulle passivhus då fortfarande inte vara ett bra alternativ? Ett annat är att passivhus där det finns fjärrvärme självklart med fördel kan anslutas till fjärrvärmenätet. Så vad är alltså problemet? Ett tredje är att Anna Joelsson jämför befintligt byggnadsbestånd med ett framtida. Hur går den ekvationen ihop? Antingen bygger man nytt eller så väljer man ett befintligt hus, till exempel ett från 1970-talet. För den som vill bygga nytt är hela diskussionen ointressant. För den som väljer att köpa ett befintligt hus blir diskussionen precis lika akademisk.

Vad Anna Joelsson med andra ord egentligen säger är att det är miljömässigt ointressant att renovera klimatskalet på ett hus byggt på 1970-talet om det är anslutet till fjärrvärmenätet. Det är bara att slösa på med energin!

Vi förstår helt enkelt inte det kloka i att inte göra allt för att minska vårt behov av uppvärmning i våra byggnader ­- oavsett värmekälla. Anna Joelssons slutsatser har säkert ett akademiskt värde som kan hjälpa oss att fatta kloka beslut i framtiden, satta i rätt sammanhang. Men att av detta dra slutsatsen att passivhus är värre miljöbovar än ett 70-talshus är på gränsen till omdömeslöst.

Ulf Frisk, vd Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation

Publicerad i Byggvärlden nr 12 2008.