En ny studie av mineralullsisoleringens hållbarhetsprestanda visar att det vid tilläggsisolering av små- och flerbostadshus bara tar två till tre år att spara in klimatpåverkan som uppstår vid tillverkningen av isoleringen. Det tar ett år att spara in den mängd energi som används vid produktionen.
I en rapport från det danska näringslivsinitiativet Grön Logik beräknas energieffektiviseringens samhällsekonomiska besparingspotential till hela 120–160 miljarder danska kronor. Grön Logiks rapport är ytterst relevant även för den svenska klimatomställningen. Svenska byggnader använder i dag nära 40 procent av Sveriges totala energianvändning.
Näringsdepartementet föreslår i ett remissförslag att de energikrav som finns i nuvarande byggregler BBR 19 ska motsvara nivån för nära-nollenergihus som ska gälla enligt det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget försvårar betydligt uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen för bebyggelsen. Swedisol anser att förslaget inte uppfyller direktivet och att det ska arbetas om.
Att på 40 år halvera energianvändningen i samhället kommer inte att bli verklighet – om inte kraftfulla, politiska styrmedel sätts in. Många av de åtgärder som krävs har så lång avskrivningstid att marknaden avstår från dessa. Trots att de är lönsamma. Swedisol lanserar därför ett åtgärdsprogram i åtta punkter – ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen”.
Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation, lanserar idag sin nya webbplats swedisol.se. Den nya webbplatsen är fokuserad på opinionsbildning, kunskapsspridning och nyheter. – Hemsidan kommer vara en samlingsplats för alla som vill ha nyhetsbevakning inom energieffektivisering och klimatfrågor inom byggnadssektorn, säger Conny Pettersson, vd på Swedisol.
Maud Olofsson uppmanar i Aftonbladet den 27 januari svenska folket att isolera sina hus bättre. Vi applåderar såklart hennes insikt. Men det är lätt att stjälpa över ansvaret på den enskilde, utan att ta sitt politiska ansvar. Naturligtvis måste ett sådant uttalande kopplas till löften om stimulans och andra politiska åtgärder som underlättar för landets husägare att skrida till handling.
Enligt EU ska alla nya byggnader ska vara nära noll-energi-byggnader senast 2021. Nu läser jag att de två viktigaste svenska myndigheterna, Energimyndigheten och Boverket, inte ställer upp på detta EU-direktiv. I trötta uttalanden förklarar man att det inte går, de verkar helt krasst tycka att det blir för jobbigt! Det är så visionslöst. Samtidigt är direktivet sannerligen inte ouppnåeligt.
Under Almedalsveckan berättade Ulla Hamilton (m), miljö- och trafikborgarråd i Stockholm, om projektet Järvalyftet och att minst halvera energianvändningen i alla Svenska Bostäders byggnader med miljonprogrammet i fokus. Varför saknas dessa visioner i rikspolitiken? Var är de visioner som ger marknadens aktörer en uppmuntrande knuff i ryggen, tydliga ambitioner och stabila, stimulerande ramverk?
Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?
Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?
Det utökade ROT-avdraget för att renovera miljonprogrammet räcker bara för att möta en bråkdel av behovet. 15 miljoner kvadratmeter boyta måste renoveras varje år till 2050. Samtidigt vill de rödgröna lägga pengar på korta sträckor höghastighetståg med högst begränsad nytta. Det krävs mer pengar och en bred parlamentarisk, långsiktig uppgörelse för att klara klimatutmaningen inom byggnadssektorn.
Ibland är det skönt att få säga ”Vad var det vi sa!”. Det kan vi nu. Energimyndigheten har genomfört en undersökning som bekräftar en tidigare undersökning från Swedisol: Genom att isolera rören rätt i en byggnad kan man minska energiförlusterna med 85 procent. Ett flerfamiljshus kan sänka sin energikostnad med 63 000 kronor om året. Och minska risken för den fruktade sjukdomen legionella.
Sveriges Television verkar ha svårt att skilja på begrepp och siffror. I förra veckan redovisade Rapport en undersökning från Sifo om kärnkraftens betydelse för jobben och klimatet. Helt okritiskt förmedlades att svenskarna anser att kärnkraft är viktigaste energikälla för jobb och klimat. I själva verket visar undersökningen att förnybar energi anses överlägset viktigast. Om den redovisas rätt!
Två ansedda svenska forskare slog på tisdagen larm i Sveriges Radios Vetenskapsradion om att miljonprogrammets 1,5 miljoner lägenheter måste renoveras klimatsmart. Tyskland, Frankrike och Danmark har lagstiftat om det. EU har beslutat samma sak. – Ändå händer inget i Sverige. Renoverar vi fel nu har vi försatt en gyllene chans att komma till rätta med byggnadssektorns höga energianvändning
Två ansedda svenska forskare slog idag larm i Sveriges Radios Vetenskapsradion om att miljonprogrammets 1,5 miljoner lägenheter måste renoveras klimatsmart. Tyskland, Frankrike och Danmark har lagstiftat om det. EU har beslutat samma sak. – Ändå händer inget i Sverige. Renoverar vi fel nu har vi försatt en gyllene chans att komma till rätta med byggnadssektorns höga energianvändning.
Debatten om marginalel fortgår ständigt, med argumentet att att all ny eller förändrad elanvändning kommer från kolkraft. Senast ut är Veidekkes miljö- och säkerhetschef Johnny Kellner som i sin blogg hävdar att bergvärme ökar användandet av kolkraft. Det är fel. Låt oss en gång för alla lyfta fram vad Energimyndigheten faktiskt säger och slå hål på myten om marginalel!
Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann skriver i en debattartikel i Dagens industri den 21 januari att regeringens energipolitik syftar till att öka elproduktionen i Sverige. Regeringen borde istället skicka tydliga signaler att den prioriterar minskad användning framför ökad produktion. Tuffa klimatmål ska uppnås samtidigt som både räntor och elpris är på väg upp.
I Kyoto skrevs ett avtal som inspirerade till den så kallade Kyotopyramiden – grundprinciper vid renovering av byggnader. Kan vi hoppas att Köpenhamnsmötet leder till att Kyotopyramiden börjar användas i praktiken? Det vore ett stort framsteg efter fiaskot med energideklarationerna. Swedisol och Byggmaterialindustrierna kräver att Boverket ändrar reglerna kring energideklarationerna.
EU-kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet ingick i förra veckan ett politiskt avtal om direktivet för byggnaders totala prestanda, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive). Avtalet är en framgång för det svenska ordförandeskapet som har lett förhandlingarna. Enligt det nya EU-direktivet måste alla medlemsländer nu införa regler som alla som renoverar sitt hus måste följa.
Johnny Kellner ifrågasätter i Bygg & teknik nr 2/09 passivhusen som rätt väg för att minska våra byggnaders klimatpåverkan. Men hur bra stämmer hans resonemang vid nyproduktion av enfamiljshus? Eller för all del på en eluppvärmd villa i behov av renovering? Här håller resonemanget inte hela vägen. Debattinlägg publicerat i Bygg & Teknik nr 3 2009