En debattartikel i DN om vår förmåga till anpassning och ändrat beteende och en så kallad omvärldsspaning från Trafikverket som ifrågasätter samhällets förmåga till omställning. Trafikverkets omvärldsspaning som påverkar hela myndighetens verksamhetsinriktning de närmaste åren, och då inte minst den nationella infrastrukturplaneringen, lämnar dessvärre mycket att önska. Det här håller inte.
Fundamentet för kommande infrastrukturplaner i Sverige gungar. En regeringskris hotar precis samtidigt som de stora besluten ska fattas. Debatten i riksdagen om kommande infrastrukturplan är schemalagd till den 21 juni och beslutet om regeringens infrastrukturproposition ska fattas den 22 juni. Kort efter nästa veckas beslut har det utlovats planeringsdirektiv från regeringen till Trafikverket.
Tågföretagen deltog igår i Trafikutskottets sammanträde och bidrog med vår syn på regeringens förslag till ram och övergripande satsningar. Särskild uppmärksamhet riktades mot underhållsskulden i järnvägssystemet, utrullning och finansiering av ERTMS samt alternativ för stöd för att upprätthålla samhällsviktiga långdistanståg.
Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, höll i veckan den första digitala JBS-konferensen. Tomas Eneroth inledde och det upplever vi som ett tydligt tecken på att järnvägens punktlighet är högt prioriterad politiskt. Vår virtuella kaffepaus i onsdags var i skogsglänta och vi fick inblick i hur tågföretag arbetar med att minimera den så kallade ”skogstiden” i tidtabellerna.
Som vi har rapporterat under våren har Tågföretagen gjort flera framstötar mot regeringen om riktat stöd till branschen. Till skillnad från flyget förhåller sig fjärrtrafiken på järnväg till ett tak för hur många platser som får säljas i varje tåg och den regionala kollektivtrafiken upplever ett lägre resande. Tiden för återhämtning till ett normalläge blir av allt att döma blir mycket lång.
Den regionala kollektivtrafiken blöder just nu en miljard kronor i månaden till följd av restriktioner kopplade till minskad smittspridning. Det krävs riktade stöd för att upprätthålla trafiken och ge uthållighet till upphandlade trafikutförare samt generella stöd, t ex sänkta banavgifter, för att kollektivtrafiken ska överleva coronakrisen och kunna bidra till en grön nystart.
I en synnerligen utmanande tid har järnvägsbranschen trots allt bidragit till att hålla igång Sverige – men frågan måste ställas: finns uthålligheten? Vi tvingas konstatera att villkoren för dagens järnvägstrafik sammantaget ger begränsade förutsättningar att stödja samhället i en snabb återhämtning efter krisen.
Tågföretagen har tidigare rapporterat om Arlandarådet som i dialog och samverkan skulle ta fram en färdplan för Arlanda. Vi väntar fortfarande på att rådets rapport publiceras, alternativt att konkreta politiska förslag läggs fram på basis av Arlandarådets arbete som avslutades i början av 2019. I veckan debatterades flygets framtid med anledning av Maria Stockhaus (M) interpellationsfråga.
Rapporterna med varningar duggar tätt nu. IPCC:s rapport om konsekvenser om vi inte klarar att hålla oss under 2 eller 1,5 graders temperaturökning bekräftade vad många befarat.Att det kan krävas så mycket som ett femfaldigande av nuvarande åtaganden för att klara målen är i realiteten en enorm utmaning. Europas järnväg är redo att ta utmaningen och lämna sitt bidrag.
Innehåll: Ledare: Vi har ett händelserikt år framför oss Tilläggsdirektiv om statlig kontroll av järnvägsunderhållet Tågoperatörerna i Riksdagens trafikutskott Remissvar om nationell trafikledning Tågoperatörerna ställer krav på Trafikverket Presentationer och bilder från våra arrangemang