Internationella 112-dagen: effektivare insatser för trygghet

Det var ingen vanlig måndag denna vecka, utan den internationella 112-dagen. Ett bra tillfälle att diskutera förutsättningarna för de som står i första ledet när något händer. Vi har tagit stora steg och lärt oss mycket de senaste åren, men teknisk utveckling och samhällelig förändring sker nu så snabbt att vi måste tänka nytt – tillsammans.

Den elfte februari noteras enligt europeisk datumskrivning som 11/2, vilket är de siffror som nästan samtliga medborgare i EU kan ringa vid akuta händelser. I Sverige bjuder SOS Alarm på detta datum in till en heldag med frivilligorganisationer, krisexperter, larmoperatörer, poliser, politiker, räddningstjänstpersonal och civil- och totalförsvarsaktörer.

Årets evenemang var en lång och lärorik dag som visar på vikten och behovet av förberedelse, samverkan och övning inför kriser. Här kommer några av mina reflektioner från 112-dagen.

Cybersäkerhet blir allt viktigare

Det dominerande budskapet på 112-dagen var om säkerhet och sårbarhet. Den nya vardagen för våra mest kritiska system är daglig och ständig utsatthet. När vi bygger nya digitala lösningar för att stärka beredskapen, medverkar vi till att bygga in sårbarhet.

På 112-dagen talade MSB:s generaldirektör Dan Eliasson. Han tror, och jag är benägen att hålla med, att det vägledande ordet för 2019 är totalförsvar. Han menade även att vi inte pratar tillräckligt om vår digitala sårbarhet. Frågorna har länge underskattats men är, efter de senaste årens många cyberattacker, högt upp i vårt gemensamma säkerhetsmedvetande.

Dan Eliasson fick även frågan om ansvaret för våra centrala och säkra kommunikationssystem. Vi delar synen att den långsiktigt bästa och mest robusta lösningen för system som ska klara svåra påfrestningar över tid bäst kan garanteras av staten. Privata företag är bra för mycket, men inte för säker kommunikation för centrala statliga funktioner och aktörer.

Ny teknologi utvecklar vården

Erik Nordhall, verksamhetschef vid Västerbottens läns landsting, berättade att de ska börja testverksamhet med drönare för att leverera medicin till inlandet. Det gäller planerade leveranser och inte i akuta situationer, men ambitionen är lovvärd. Även inom tätbefolkade städer och i kust- och skärgårdsområden kan drönarleveranser komma att hjälpa sjukvården.

Detta påminner om Rwanda, som sedan två år tillbaka är världens första och enda land att sköta blod- och medicinleveranser med hjälp av drönare. I tidskritiska medicinska situationer är landets långa avstånd en motståndare. Blir Västerbotten och Sverige världstvåa?

Artificiell intelligens – hot eller stöd?

Även AI var ett ämne som diskuterades under dagen. I Kina bär en del poliser skinande nya solglasögon. Inte för att skydda mot sol, men för att scanna förbipasserande ansikten. Med hjälp av AI bygger man upp stora system av ansiktsigenkänning vilka används till att övervaka allmänheten.

Så ser framtiden för AI i blåljus-Sverige inte ut. Här ska AI användas för mer träffsäkra bedömningar och prioriteringar vid akuta situationer. I Köpenhamn har AI fått avlyssna bakgrundsljud, vad som sägs och hur det uttalas för att assistera vid nödsamtal. Det visar sig att AI är snabbare att upptäcka hjärtstopp än sköterskor och läkare, och upptäcker även fler fall.

Planering och användning av resurser kan bli bättre med AI. Det hjälper till att visa var brandbilar och ambulanser befinner sig, samt statistiska samband för plats och tidpunkt för händelser. Då kan resurser fördelas eller placeras smartare.

Johan Petersson, chef för säkerhet och kommunikation