Gå direkt till innehåll

Kategorier: naturvetenskap

  • Hur pratar vi när vi talar om rymden?

    Hur pratar vi om en plats som de flesta av oss aldrig kommer att få besöka? I en ny avhandling i språkvetenskap vid Umeå universitet undersöker Kajsa Törmä hur vi använder språket för att förstå och beskriva yttre rymden.

  • Expert på spektroskopi blir hedersdoktor vid Umeå universitet

    Professor Kevin K. Lehmann från University of Virginia, USA, har utsetts till hedersdoktor vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2025. Han får utmärkelsen för sitt stora engagemang i forskningen vid Institutionen för fysik och sina viktiga bidrag inom spektroskopi.

  • En enda regel kan förklara livets utbredning på jorden

    En ny studie publicerad i Nature Ecology & Evolution visar att en enkel regel tycks styra hur livet är organiserat på jorden. Forskarna menar att denna regel bidrar till att förklara varför arter fördelar sig som de gör över planeten. Upptäckten hjälper oss att förstå livet på jorden och hur ekosystem påverkas av globala miljöförändringar.

  • AI som lär sig att glömma – enligt lagen för GDPR

    I takt med att artificiell intelligens (AI) blir alltmer integrerad i hälso- och sjukvård, finans och andra känsliga områden, blir det allt viktigare att säkerställa att systemen följer dataskyddslagstiftningen. Ayush Kumar Varshney, doktorand vid Umeå universitet, har utvecklat nya metoder för anonymisering och "machine unlearning" – teknologier som gör det möjligt för AI att glömma.

  • Avancerade ytbeläggningar ökar solvärmens konkurrenskraft

    Forskare vid Umeå universitet har utvecklat nya hållbara ytbeläggningar som förbättrar prestandan hos solfångare – och därmed ökar solvärmens konkurrenskraft som klimatsmart energikälla. Med nya material i nanoskala och enkla tillverkningsmetoder kan tekniken bli både effektivare och mer tillgänglig.

  • Justering av trädens inre klocka kan hjälpa dem hantera klimatförändringar

    Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.

  • Teknikåttan: Piteåklass vann årets regionfinal

    Efter en spännande tävlingsdag stod klass 8CD på Hortlaxskolan i Piteå som segrare när regionfinalen av tävlingen Teknikåttan avgjordes på Umeå universitet på torsdagen. Tvåa blev 8B på Storsjöskolan i Umeå och tredjepriset gick till klass 8 på Silverskolan i Arjeplog.

  • Så kan bränd kalk produceras med el – utan att tappa i kvalitet

    Att elektrifiera produktionen av bränd kalk kan minska koldioxidutsläppen avsevärt – men också påverka kvaliteten på produkten. Ny forskning från Umeå universitet och Företagsforskarskolan visar hur olika processförhållanden påverkar den brända kalkens egenskaper och bidrar med värdefull kunskap för en mer hållbar industri.

  • Katalytiskt system gör biomassaavfall till hållbara kemikalier

    Forskare vid Umeå universitet i Sverige har i samarbete med forskare från Finland, Vietnam, Indien och Italien utvecklat ett katalytiskt system för att omvandla ligninstrukturer till högvärdiga kemikalier. Denna innovativa teknologi erbjuder lovande lösningar på brådskande miljö- och energiutmaningar.

  • Sociala simuleringar ska underlätta beslutsfattande

    Att fatta beslut som påverkar stora grupper av människor kan vara utmanande, eftersom vi alla förhåller oss till normer på olika sätt. I sin doktorandforskning har Christian Kammler vid Umeå universitet studerat hur sociala simuleringar kan hjälpa beslutsfattare att förstå hur deras beslut påverkar människor, särskilt utifrån individers syn på normer.

  • Teknikskifte kan göra cementtillverkning både energisnål och hållbar

    Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.

  • Forskare lyckades bryta upp världens hårdaste biomaterial – fann ledtrådar till pollens livslängd

    Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera dess mitokondrier. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.

  • Superkänslig metod hittar bakteriesporer i livsmedel och på sjukhus

    Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.

  • Nya ljusstyrda kemiska verktyg kontrollerar processer i levande celler

    En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat nya avancerade ljusstyrda verktyg som möjliggör exakt kontroll av proteiner i realtid i levande celler. Denna banbrytande forskning öppnar dörrar till nya metoder för att studera komplexa processer i celler och kan bana väg för betydande framsteg inom medicin och syntetisk biologi.

  • Tinande permafrost hotar upp till tre miljoner människor i Arktis

    Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.

  • Julgransforskning: Hur klarar barrträden tuffa vintrar?

    Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.

  • Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat

    Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.

  • Nya algoritmer ökar integriteten för känsliga data

    Känsliga och personliga data, som medicinska journaler och bankuppgifter, kan nu förvaras säkrare än tidigare tack vare nya algoritmer som utvecklats vid Umeå universitet. De förbättrade algoritmerna minskar risken för dataläckage vid exempelvis systemuppdateringar.

  • Återställande av svenska vattendrag inspireras av brittisk framgång

    Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.

Visa mer