Gå direkt till innehåll
Sofie Björklund, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan. Hennes externa part är Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson
Sofie Björklund, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan. Hennes externa part är Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson

Pressmeddelande -

Högfluorerade kemikalier kan ta sig ut i miljön via vårt avfall

Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie i Chemosphere av forskare på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet i samarbete med Umeå Energi visar att när dessa produkter hamnar i hushållsavfall kan PFAS läcka ut i naturen.

Högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS, är en stor grupp av tusentals kemikalier som finns i en mängd olika produkter, från smutsavvisande mattor, fettavstötande livsmedelsförpackningar och vattenavstötande fritidskläder, till skidvalla och brandskum. Förutom att vara fett- och vattenavvisande är PFAS mycket stabila, bryts inte ner i naturen och kallas därför ibland ”evighetskemikalier”.

Under det senaste decenniet har flera fall av dricksvattenförorening av PFAS kopplat till brandskum uppmärksammats i Sverige. Många PFAS är giftiga och har kopplats till förhöjda nivåer av kolesterol. De misstänks också leda till minskad födelsevikt hos barn och negativa effekter på immunsystemet.

Uttjänta produkter som innehåller PFAS hamnar förr eller senare i vårt avfall. Det är sedan tidigare känt att avfallsdeponier är en källa till PFAS. I Sverige är det dock inte tillåtet att deponera brännbart avfall, istället är avfallsförbränning med energiåtervinning den vanligaste metoden för omhändertagande.

I ett projekt vid Umeå universitet vill forskare ta reda på vad som händer med PFAS i vårt avfall när det förbränns. Eftersom behovet av energi och fjärrvärme varierar under året lagras ofta avfall i anslutning till förbränningsanläggningarna för att täcka behovet under kalla vintrar.

För att undersöka i vilken grad det lagrade avfallet kan laka PFAS provtogs dagvatten från avfallsupplaget under sex månader 2019. Dagvattnet analyserades för ett 30-tal vanligt förekommande PFAS. Eftersom det finns tusentals PFAS på marknaden analyserades även extraherbart organiskt fluor, vilket ger ett mått på den totala mängden fluorerade kemikalier i proverna. Halterna extraherbart organiskt fluor visade sig vara 7-8 gånger högre än de halter som kunde förklaras av de vanligaste PFAS.

– Att kombinera dessa analyser kan jämföras med att inte enbart titta på den del av ett isberg som sticker upp ovanför vattenytan utan även kartlägga den del man inte ser, säger Sofie Björklund, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, och en av forskarna bakom studien.

Hon fortsätter:

– Av de vanligaste PFAS hittade vi samma typer och halter som man hittat i lakvatten från deponier. Även om utsläppen av PFAS från enskilda anläggningar inte är alarmerande höga så är det väldigt många olika utsläppskällor. Det är en situation med ”många bäckar små” som är utmanade att hantera.

Projektet startades på initiativ av Umeå Energi, för att få kunskap om vilken betydelse PFAS har inom deras verksamhet.

– I och med rapporterna om förorening av dricksvatten har branschen fått upp ögonen för vilka problem PFAS kan orsaka. Vi vet att PFAS finns i avfallet som kommer till våra anläggningar, men lite är känt om hur de beter sig i förbränningen och i dagsläget finns inga riktlinjer att följa. Genom att medverka i och medfinansiera det här projektet vill Umeå Energi hjälpa till att sprida kunskap om hur PFAS beter sig i en förbränningsanläggning för att sen kunna hitta åtgärder som gör påverkan på omgivningen så liten som möjligt, säger Åsa Benckert miljöingenjör på Umeå Energi.

Projektgruppen fortsätter nu sitt arbete med att undersöka vad som händer med PFAS när avfallet förbränns. Här finns många frågor att besvara.

– Vi vet inte om de bryts ner fullständigt eller bara delvis, vilka nedbrytningsprodukter som bildas, och via vilka vägar dessa nedbrytningsprodukter kan ta sig ut i miljön. Det är viktigt att inse att när PFAS väl finns i naturen är de mycket svåra att bli av med. Eftersom PFAS har så många olika användningsområden är de totala utsläppen och dess effekter svåra att överblicka, säger Sofie Björklund.

Sofie Björklund utför sina doktorandstudier i ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Umeå Energi.

Om Företagsforskarskolan:

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och den organisation som samarbetar. Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

www.umu.se/foretagsforskarskolan

Om Umeå Energi:

Umeå Energi är ett energibolag och en samhällsaktör som i nära samarbete med omvärlden utvecklar och levererar hållbara energi- och kommunikationslösningar. Vår vision är en enklare vardag för våra kunder och en hållbar framtid för regionen. Vi omsätter ca 1,4 miljarder kronor, har drygt 400 medarbetare och är både miljö- och arbetsmiljöcertifierade.

www.umeaenergi.se/

Om den vetenskapliga studien:

Sofie Björklund, Eva Weidemann, Leo W. Yeung, Stina Jansson: Occurrence of per- and polyfluoroalkyl substances and unidentified organofluorine in leachate from waste-to-energy stockpile - A case study. Chemosphere, Volume 278, 2021. ISSN 0045-6535, https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2021.130380.

Pressbilder

För mer information, kontakta gärna:

Sofie Björklund, Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan
Umeå universitet
Telefon: 073-708 95 40
E-post: sofie.bjorklund@umu.se

Mer läsning om Sofies doktorandprojekt

Ämnen

Taggar

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Bara drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Trots sin storlek och sin internationella atmosfär är allt nära här. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt forskningscentrum.