En ny studie publicerad i Nature Ecology & Evolution visar att en enkel regel tycks styra hur livet är organiserat på jorden. Forskarna menar att denna regel bidrar till att förklara varför arter fördelar sig som de gör över planeten. Upptäckten hjälper oss att förstå livet på jorden och hur ekosystem påverkas av globala miljöförändringar.
Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.
Koldioxidutsläppen från jordens växande befolkning har en enorm inverkan på klimatet. Många söker efter lösningar – men forskare i Umeå kan ha hittat en alldeles utanför dörren: nordiska mikroalger. En avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten kan användas för att producera nedbrytbar bioplast.
Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.
A variety of potentially disease-causing bacteria exist in the Baltic Sea and in Swedish lakes. Karolina Eriksson, a doctoral student at the Industrial Doctoral School at Umeå University, reveals in her thesis future health risks for humans in the light of climate change.
Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.
Metylkvicksilver är en av de kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Människor får i sig metylkvicksilver genom att äta fisk, men hur hamnar kvicksilvret i fisken? En ny studie visar att halterna av så kallade tioler i vattnet styr hur tillgängligt metylkvicksilvret är för levande organismer.
Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.
Kemister vid Umeå universitet inom konsortiet MicroBioRefine visar att nordiska mikroalger som får växa i saltvatten både renar detta vatten effektivt och producerar värdefulla föreningar, så kallade karotenoider. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Bioresource Technology.
Naser Tavajohi på Kemiska institutionen vid Umeå universitetet erhåller tillsammans med forskare vid Lunds universitet 5 miljoner kronor av Energimyndigheten för att lokalisera platser i Sverige med potential för saltkraft, så kallad blå energi.
Ny forskning från Umeå universitet visar att det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Water Resources Research
Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering – SPEARS – i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.
En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att bubbelbarriärer kan leda fiskar bort från farliga passager i utbyggda älvar. Studien visar också att effekten är densamma vare sig om fisken är mer eller mindre benägen att ta risker. Johan Leander försvarar sina resultat den 17 september vid Umeå universitet.
I syfte att stimulera arbetet med hållbar utveckling i Vindelälven-Juhttátahkkas biosfärområde finansierar Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU tillsammans en gästprofessur. I slutet av augusti är professor Julian D. Olden från University of Washington i USA på plats i Umeå.
Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie i Chemosphere av forskare på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet i samarbete med Umeå Energi visar att när dessa produkter hamnar i hushållsavfall kan PFAS läcka ut i naturen.
Kavitha Shanmugam föreslår en modell för bedömning av städers hållbarhet. Modellramverket, vilket sammanför två olika livscykelverktyg, tar hänsyn till den kombinerade effekten av stadens centrala tjänster inom vatten, avfall och energi och syftar till att öka graden av cirkularitet. Kavitha försvarar sin avhandling måndagen den 10 maj vid Umeå universitet.
Det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med endast små förluster i vattenkraftsproduktion. Det visar ny forskning från Umeå universitet. Studien ingår i Åsa Widéns doktorandprojekt och är publicerad i Science of the Total Environment.
