Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vatten/havsmiljö

  • Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay

    Människans påverkan förödande för den biologiska mångfalden

    Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Restaureringen av denna del av Vargån inspirerades av försök i andra länder, vilket resulterade i en dramatisk ökning av mångfalden av livsmiljöer. Foto: Richard Mason

    Återställande av svenska vattendrag inspireras av brittisk framgång

    Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.

  • Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

    Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

    Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

  • Sofie Björklund, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, har studerat PFAS-ämnen i samarbete med Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson

    Evighetskemikalier kan överleva avfallsförbränning och fortsätta spridas i miljön

    PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.

  • Forskning visar att mikroalger som odlas med avloppsvatten kan fungera som råvara för produktion av nedbrytbara bioplaster. Foto: KamranAydinov/Freepik

    Mikroalger från Umeå kan användas för att producera bioplast

    Koldioxidutsläppen från jordens växande befolkning har en enorm inverkan på klimatet. Många söker efter lösningar – men forskare i Umeå kan ha hittat en alldeles utanför dörren: nordiska mikroalger. En avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten kan användas för att producera nedbrytbar bioplast.

  • I vattendrag som inte utsatts för mänsklig påverkan finns stora mängder stenblock som skapar viktiga livsmiljöer för fiskar och andra djur. Foto: Richard Mason och Jens Andersson

    Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendrag

    Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.

  • Bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor kan gynnas av klimatförändringar. På bilden syns bakterier runt ett möjligt värddjur (en ciliat). Foto: Karolina Eriksson

    Miljöövervakning av bakterier stärker samhällsberedskap mot sjukdomar

    Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.

  • I havet utgör växtplankton första steget när metylkvicksilver tas upp i näringsväven. Foto: Marlene Johansson

    Växtplanktons upptag av metylkvicksilver styrs av tioler

    Metylkvicksilver är en av de kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Människor får i sig metylkvicksilver genom att äta fisk, men hur hamnar kvicksilvret i fisken? En ny studie visar att halterna av så kallade tioler i vattnet styr hur tillgängligt metylkvicksilvret är för levande organismer.

  • Sven Norman har studerat produktionen av fisk i fjällsjöar, här i närheten av Torneträsk.

    Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar

    Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.

  • Mikroalger som växer i Östesjövatten på labb. Foto: Sanjeet Mehariya

    Mikroalger renar havsvatten och producerar värdefull biomassa

    Kemister vid Umeå universitet inom konsortiet MicroBioRefine visar att nordiska mikroalger som får växa i saltvatten både renar detta vatten effektivt och producerar värdefulla föreningar, så kallade karotenoider. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Bioresource Technology.

  • Naser Tavajohi, forskarassistent på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

    Forskare ska lokalisera platser för utvinning av blå energi

    Naser Tavajohi på Kemiska institutionen vid Umeå universitetet erhåller tillsammans med forskare vid Lunds universitet 5 miljoner kronor av Energimyndigheten för att lokalisera platser i Sverige med potential för saltkraft, så kallad blå energi.

  • Byssjan, ett biflöde i Umeälven. Foto: Åsa Widén

    Miljöåtgärder i reglerade älvar med liten förlust i kraftproduktion

    Ny forskning från Umeå universitet visar att det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Water Resources Research

  • Med hjälp av forskningsfartyget RV Botnica sattes drygt 500 SPEARS ut på tre olika testområden med olika bottenkvalitet. Foto: Peter Lundström

    Först i Europa att testa ny teknik som renar sediment

    Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering – SPEARS – i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.

  • Johan Leander, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Foto: Jörgen Wiklund

    Bubblor hjälper fiskar att hitta rätt

    En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att bubbelbarriärer kan leda fiskar bort från farliga passager i utbyggda älvar. Studien visar också att effekten är densamma vare sig om fisken är mer eller mindre benägen att ta risker. Johan Leander försvarar sina resultat den 17 september vid Umeå universitet.

  • Sofie Björklund, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan. Hennes externa part är Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson

    Högfluorerade kemikalier kan ta sig ut i miljön via vårt avfall

    Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie i Chemosphere av forskare på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet i samarbete med Umeå Energi visar att när dessa produkter hamnar i hushållsavfall kan PFAS läcka ut i naturen.

  • Kavitha Shanmugam, doktorand på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Suresh Kumar Siva Ragunath

    Ny utvärderingsmodell för mer hållbara städer

    Kavitha Shanmugam föreslår en modell för bedömning av städers hållbarhet. Modellramverket, vilket sammanför två olika livscykelverktyg, tar hänsyn till den kombinerade effekten av stadens centrala tjänster inom vatten, avfall och energi och syftar till att öka graden av cirkularitet. Kavitha försvarar sin avhandling måndagen den 10 maj vid Umeå universitet.

  • Grundforsens torrfåra, Umeälven. Foto: Åsa Widén

    Förbud mot nolltappning i vattenkraftverk ger miljönytta

    Det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med endast små förluster i vattenkraftsproduktion. Det visar ny forskning från Umeå universitet. Studien ingår i Åsa Widéns doktorandprojekt och är publicerad i Science of the Total Environment.

  • Johan Lidman, doktorand på Företagsforskarskolan och  Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Foto: Per Melander

    Metallföroreningar i vattenmiljön påverkar även fåglar på land

    De negativa effekter som metaller i förorenade sjöar har på vattenlevande organismer kan även få betydelse för insektsätande fåglar på land. Det visar en ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Ekolog Johan Lidman försvarar sina resultat den 19 februari vid Umeå universitet.

Visa mer