Gå direkt till innehåll
Plastnät med transplanterade hänglavar på grangren. Från vänster: garnlav, skägglav och manlav. Foto: Per-Anders Esseen
Plastnät med transplanterade hänglavar på grangren. Från vänster: garnlav, skägglav och manlav. Foto: Per-Anders Esseen

Pressmeddelande -

Ny kunskap om hur klimatet påverkar hänglavar i nordliga skogar

Tillväxten hos ljusa hänglavar ökar starkt med mängd och varaktighet av nederbörd, medan regn har liten effekt på tillväxt hos mörka lavar. Forskning från Umeå universitet förklarar hur ljusa hänglavars egenskaper gynnar dem i blött och fuktigt klimat. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ecology.

– Att förstå hur miljöfaktorer och arters funktionella egenskaper reglerar tillväxten är grundläggande för att kunna förutsäga hur lavar och andra organismer reagerar på klimatförändringar. Våra resultat tyder på att ljusa hänglavar kommer att gynnas av ett framtida varmare och blötare klimat, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Den unika studien har utförts av Per-Anders Esseen och Kristin Palmqvist vid Umeå universitet, tillsammans med Nathan Phinney och Yngvar Gauslaa från Norges miljø- og biovitenskapelige universitet i Ås. Forskarteamet har studerat lavar tillsammans i mer än 15 år.

Forskarna transplanterade hänglavar till nio granskogar i en storskalig klimatgradient, som sträcker sig från de torraste till de regnigaste områdena i Skandinavien. Syftet var att utreda det relativa bidraget från både klimatfaktorer och lavars funktionella egenskaper för tillväxten hos såväl de ljusa hänglavarna garnlav (Alectoria sarmentosa) och skägglav (Usnea dasopoga) som den mörka manlaven (Bryoria fuscescens).

Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och/eller cyanobakterier, som passivt tar upp vatten. Hänglavar, med tunna hårlika grenar, är särskilt känsliga för miljöpåverkan som luftföroreningar, skogsbruk och klimatförändringar, men är samtidigt livsviktiga komponenter i världens skogsekosystem.

Forskarna fann att tillväxten hos ljusa hänglavar ökade starkt med mängd och varaktighet av regn, medan mörka lavar påverkades marginellt. Algerna i ljusfärgade lavar erhåller mer ljus och har därför högre fotosyntes i regnigt och molnigt väder jämfört med alger i mörka lavar, där melaninpigment avskärmar ljuset. Resultaten visar att sambandet mellan tillväxt och nederbörd hos hänglavar beror på lavens färg, hur mycket vatten de kan lagra, deras storlek och mängden klorofyll.

Resultaten är viktiga för att förstå de faktorer som styr global, regional och lokal utbredning hos hänglavar.

– Kunskapen behövs för att kunna förutsäga hur framtida klimatförändringar kommer att påverka dessa ekologiskt viktiga skogsorganismer, säger Per-Anders Esseen.

Pressbilder. Foto: Per-Anders Esseen


Originalartikel:

Phinney, N.H., Gauslaa, Y., Palmqvist, K. & Esseen, P.-A. 2021: Macroclimate drives growth of hair lichens in boreal forest canopies. Journal of Ecology. 

https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2745.13522

För mer information, kontakta gärna:

Per-Anders Esseen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 5523, 070-55 63 330
E-post: per-anders.esseen@umu.se

Kristin Palmqvist, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 090 786 91 84
E-post: kristin.palmqvist@umu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.