Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Rapport: bristande klimatåtgärder ger allvarliga hälsokonsekvenser

Klimatförändringarnas effekter dödar människor och påverkar hälsan negativt för alltfler i världen. De växande hälsohoten kan förvärras, om vi inte omedelbart tar itu med klimatförändringarna. Redan vid en global uppvärmning på 1,14 grader ökar de mänskliga förlusterna snabbt, konstateras i den åttonde globala rapporten från Lancet Countdown on Health and Climate Change.

Umeå universitet är det enda i Sverige som deltar i arbetet, och forskare har bidragit med nya rön som presenteras i rapporten. En av dem som medverkar är Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa:

– Årets rapport bidrar med växande bevis för klimatförändringarnas skadliga effekter på hälsan och belyser det akuta behovet av åtgärder för klimatomställning och klimatanpassning.

Rapporten gör en oroande uppdatering av trenderna. Nya globala prognoser avslöjar det allvarliga och växande hotet mot hälsan som förvärras av sena och bristande klimatåtgärder.

– Med 1 337 ton koldioxid som fortfarande släpps ut varje sekund, minskas inte utsläppen i närheten av vad som behövs för att hålla klimatfarorna på de nivåer som våra hälsosystem kan klara av, säger professor Jan Semenza vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, en av forskarna som arbetat med rapporten.

Bland rapportens viktigaste resultat:

Att passivt vänta utan att genomföra klimatåtgärder kostar liv och försörjning redan i dag. Under 2022 exponerades individer i genomsnitt för 86 dagar med hälsovådligt höga temperaturer, varav 60 % blivit minst dubbelt så sannolika att inträffa på grund av klimatförändringar orsakade av människan.

Nya globala prognoser visar det allvarliga och ökande hotet mot hälsan som följd av ytterligare fördröjda åtgärder mot klimatförändringarna, och att världen sannolikt kommer att uppleva en trefaldig ökning av värmerelaterade dödsfall vid mitten av seklet.

Ett nytt regionalt avsnitt i rapporten lyfter fram de olika och ojämlika erfarenheterna av klimatförändringarnas hälsoeffekter, och vilka som gynnas av anpassningen till klimatförändringarna och hälsofördelarna med övergången till ren energi. Författarna beskriver den möjlighet som en rättvis energiomställning erbjuder för att minska ojämlikheter i hälsa och förbättra hälsan och välbefinnandet för alla befolkningar.

Data från årets rapport visar att världen rör sig i fel riktning. Regeringar, företag och banker fortsätter att investera i olja och gas när utmaningarna och kostnaderna för klimatanpassning skjuter i höjden och världen närmar sig oåterkallelig skada.

Utan djupgående och snabba åtgärder för att hantera de bakomliggande orsakerna till klimatförändringarna är mänsklighetens hälsa allvarligt hotad. De tydliga resultaten måste leda till brådskande hälsocentrerade klimatåtgärder för att ställa om den globala ekonomin till en koldioxidneutral grund, samtidigt som man levererar "transformativa möjligheter" för att förbättra hälsan hos världens befolkningar genom förbättrad energitillgång och säkerhet, renare luft, säkrare dricksvatten, hälsosammare kost och livsstil och mer beboeliga städer.

Hälsocentrerade klimatåtgärder

Misslyckandet med att allvarligt mildra klimatförändringarna är uppenbart i rapporten, med hälsorelaterade förluster och skador som skjuter i höjden globalt. Rapporten lanseras dock inför den 28:e FN-konferensen om klimatförändringar (COP28), som för första gången kommer att ha hälsa som ett centralt tema, med en officiell hälsodag och ett klimat-hälsoministermöte.

Lancet Countdown-rapporten bidrar till den evidens som behövs för att informera förhandlingarna och leverera verkligt hälsoskyddande klimatåtgärder. Som svar på rapportens publicering säger FN:s generalsekreterare António Guterres (som inte deltagit i arbetet med rapporten)

– Vi ser redan en mänsklig katastrof utvecklas med hälsan och försörjningen för miljarder över hela världen i fara av rekordhöga temperaturer, skördeförstörande torka, stigande nivåer av hunger, alltfler utbrott av smittsamma sjukdomar och dödliga stormar och översvämningar.

– Den fortsatta expansionen av fossila bränslen är en dödsdom för miljontals människor. Det finns ingen ursäkt för en ihållande försening av klimatåtgärderna. Temperaturökningen måste begränsas till 1,5° C för att avvärja de värsta klimatförändringarna, rädda miljontals liv och bidra till att skydda hälsan för alla på jorden.

Förbättrad luftkvalitet

Utmaningarna är omfattande, men rapporten skisserar på hälsofördelar som kan komma av en övergång till en koldioxidfri framtid. En viktig del är åtagandet att möjliggöra och stödja en påskyndad övergång till ren energi och energieffektivitet i låginkomstländer.

Samtidigt kan förbättringar av luftkvaliteten förhindra många av de 1,9 miljoner dödsfall varje år som orsakas av exponering för bränslebaserade luftföroreningar utomhus, och miljontals fler från luftföroreningar inomhus. Rapporten beskriver också möjligheter till avsevärda bonuseffekter på hälsa genom en påskyndad övergång till dieter med låga klimatavtryck.

Läs mer och hela rapporten på https://www.lancetcountdown.org/
Rapporten finansierades av The Wellcome Trust.

Kontaktpersoner:

Professor Maria Nilsson
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
070-349 71 74
maria.nilsson@umu.se

Professor Jan Semenza
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
076-101 07 11
jan.semenza@umu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Claes Björnberg

Claes Björnberg

Kommunikatör Forskning vid Medicinska fakulteten 072-210 86 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.