Gå direkt till innehåll
Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.
Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.

Pressmeddelande -

Unescoprofessur för arbete mot en hållbar grön omställning

Att tvinga människor att göra stora omställningar för klimatet som inte fungerar i deras vardag riskerar att få motsatt effekt. För sin forskning om hur man kan hitta sätt att genomföra klimat- och miljöpolitiska åtgärder så att de fungerar på både lokal och nationell nivå tilldelas Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, en professur från Unesco.

– Den gröna omställningen rymmer många möjligheter, men det är också många - inte minst på lokal nivå - som är rädda för att omställningen blir en ny form av kolonialism där företag med politikens goda vilja får fritt spelrum utan att ta hänsyn till lokala erfarenheter och behov. Jag försöker ta reda på hur man kan genomföra omställningen på ett rättvist, jämlikt, demokratiskt och hållbart sätt, säger Camilla Sandström.

Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, utnämner regelbundet professorer runt om i världen. Professorerna ska fungera som brobyggare mellan sitt forskningsområde, det omgivande samhället, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare.

Labb för ökad inkludering

Camilla Sandström tilldelas en Unescoprofessur för sin forskning om biosfärsområden som laboratorier för inkluderande samhällsomställning. Biosfärområden utses av Unesco och fungerar som modellområden där nya metoder kan utvecklas i lokal samverkan. I Sverige finns fyra biosfärsområden, varav Camilla Sandström samarbetar mest med området Vindelälven-Juhttátahkka.

– Man kan säga att parallellt med min forskning försöker jag och min forskargrupp, tillsammans med berörda aktörer, hitta sätt att samverka kring miljö- och klimatfrågor på olika nivåer, till exempel från en lokal skogsägare eller renägare till politik på nationell nivå. Det är ju på lokal nivå som miljöpolitiken blir omsatt i praktiken och därför är det viktigt att det utformas hållbara lösningar som människor kan leva med i sin vardag. Det måste finnas en tilltro mellan människor, politiken och myndigheter. För att förstå hur vi ska nå dit kan vi prova olika arbetssätt gällande till exempel samverkan och dialogprocesser i biosfärsområdena. De blir som labb för att testa olika lösningar i praktiken.

Miljö som den överordnade frågan

Camilla Sandström arbetar i en forskargrupp med bred kompetens, där forskare från både Umeå universitet och SLU ingår.

– Frågor som rör miljö- och klimat kräver tvärvetenskapliga forskargrupper men också tvärsektoriell kompetens i samhället. Just klimatfrågan rör alltifrån säkerhetsfrågor till hur AI kan användas som verktyg i klimatarbete. Denna breda ansats skulle jag också vilja se i svensk klimat- och miljöpolitik. När man jobbar för ökad biologisk mångfald begränsas ofta politiska insatser till enskilda åtgärder. Man kan till exempel besluta att skydda den biologiska mångfalden inom ett begränsat markområde, när det viktiga egentligen är hur den biologiska mångfalden hanteras på alla annan mark och i anslutning till all markanvändning. Här har forskningen en viktig roll i att finna lösningar som bidrar till att skapa incitament för individer och organisationer att dra sitt strå till stacken, men också att hitta nya bättre metoder att till exempel sköta skog för att nå flera olika mål.

Kontaktuppgifter

Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
E-post: camilla.sandstrom@umu.se
Tel: 090-786 64 50, 070-219 63 44
https://www.umu.se/personal/ca...

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.