Gå direkt till innehåll

Ämnen: Jordbruk, lantbruk, fiske

  • Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay

    Människans påverkan förödande för den biologiska mångfalden

    Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Motståndskraftiga sporer kan orsaka matförgiftning och infektioner om de inte upptäcks i tid. Foto: Daniel Nilsson

    Superkänslig metod hittar bakteriesporer i livsmedel och på sjukhus

    Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.

  • Det finns en massa forskning som kan relateras till jul- och nyårshelgen.

    Expertlista: jul och nyår

    Visste du att julbordsklassiker som sill kan skydda mot diabetes, att det är våra tarmar som reglerar hur sött julmusten smakar och att det finns en matematisk formel för hur många pepparkakor som ryms på en plåt? Intervjua forskare för att skapa innehåll till jul- och nyårshelgerna.

  • Restaureringen av denna del av Vargån inspirerades av försök i andra länder, vilket resulterade i en dramatisk ökning av mångfalden av livsmiljöer. Foto: Richard Mason

    Återställande av svenska vattendrag inspireras av brittisk framgång

    Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.

  • Förarlösa maskiner behöver kunna anpassa sig efter förändringar i omgivningen för att inte riskera att skada miljön eller, i värsta fall, människor. Grafik: Martin Servin

    Tunga AI-styrda maskiner ska bli säkrare med beräkningsfysik

    När tunga maskiner ska bli robotar med självstyrande förmågor är säkerheten högsta prioritet. I ett nytt EU-projekt samarbetar forskare och industri för att ta fram pålitliga och effektiva AI-styrda maskiner som minimerar risken att skada människor eller miljön.

  • Projektet ska utveckla effektiv produktion av fisk och räkor i cirkulära vattenbrukssystem. Foto: Sergio Zimmermann

    10 miljoner till projekt för hållbar produktion av räkor och fisk

    Jordbruksverket har beviljat 10 miljoner kronor för ett projekt om hållbar livsmedelsproduktion, lett av Olivier Keech, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre. Projektet syftar till att etablera och optimera hållbar produktion av räkor och fisk i ett cirkulärt vattenbrukssystem.

  • Den simulerade och verkliga skogsmaskinen kontrolleras med samma AI-modell som tagits fram på en superdator i flera miljoner träningssteg. Foto: Viktor Wiberg

    Världens första AI-styrda skogsmaskin tränad i Umeå

    För första gången har forskare lyckats skapa en självkörande skogsmaskin som styrs av artificiell intelligens. I en forskningsstudie vid Umeå universitet utvecklades ett AI-system som kan manövrera den 16 ton tunga maskinen utan mänsklig inblandning. Studien har genomförts i samarbete med Skogforsk och Algoryx Simulation.

  • Magnus Andersson på MAX IV-laboratoriet i Lund, vid experimentuppställningen på strålröret CoSAXS. Foto: Emelie Hilner

    Forskarnas genombrott öppnar för fler studier av proteinrörelser

    Ett nytt sätt att studera proteiners rörelser har tagits fram av forskare vid Umeå universitet och MAX IV-laboratoriet i Lund. Metoden gör det möjligt att utföra betydligt fler experiment än tidigare och lära oss mer om livsviktiga processer i cellerna hos människor, djur och växter.

  • Pär Byström är ny förståndare för Centrum för klimateffektforskning, CIRC. Foto: Sara-Lena Brännström

    Nav för klimatforskning får ny föreståndare

    Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.

  • Den dolda motorn i Sveriges gröna näringar

    Den dolda motorn i Sveriges gröna näringar

    I Sveriges strävan efter miljömål och ekonomisk tillväxt spelar de gröna näringarna en huvudroll. Irma Olofssons avhandling ger oss nya perspektiv på hur oumbärliga utländska säsongsarbetarna har kommit att bli för dessa sektorer, och hur sammansättningen av arbetskraften har förändrats.

  • I vattendrag som inte utsatts för mänsklig påverkan finns stora mängder stenblock som skapar viktiga livsmiljöer för fiskar och andra djur. Foto: Richard Mason och Jens Andersson

    Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendrag

    Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.

  • Pierrick Bru, doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre. Foto: Alexis Brun

    Solskyddsmekanism hjälper växter att överleva

    Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.

  • Sven Norman har studerat produktionen av fisk i fjällsjöar, här i närheten av Torneträsk.

    Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar

    Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.

  • Sverige är ordförande

    Experter på EU

    Våren 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd. Vid Umeå universitet finns såväl forskare som lärare som har stor kunskap om EU ur olika perspektiv. Se hela expertlistan.

  • Bröd bakas i Polarbröds bagerier. Foto: Polarbröd

    Hållbarhetsprojekt testar ny teknik för att minska svinn under bakprocessen

    Umeå universitet, SLU och Prediktera AB har tillsammans med Polarbröd startat ett projekt för att med hjälp av infrarött ljus kunna läsa av och analysera brödets kvalitetsparametrar. Ju tidigare i processen brister och avvikelser kan identifieras, desto snabbare kan dessa kompenseras. Målet är att den nya tekniken kunna minska andelen svinn redan under bakprocessen.

  • Foto: Mattias Pettersson

    Nytt forskningsprojekt ska fördjupa kunskapen om fermenterad mat

    Fermenterad mat har ofta hyllats för sina näringsmässiga och hälsorelaterade fördelar. Men faktum är att man vet ganska lite om hur fermentering påverkar människors hälsa och hur fermentering kan användas för att öka andelen hållbara växtbaserade råvaror.

  • Pushan Bag, doktorand på Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet.

    Umeådoktorand får prestigefyllt postdoktorsstipendium inom Life science

    International Human Frontier Science Program Organisation har tillkännagett de 65 unga forskare som valts ut för ett postdoktorsstipendium. En av dem och den enda från Sverige är Pushan Bag, doktorand i professor Stefan Janssons forskargrupp på Umeå Plant Science Centre vid Umeå universitet.

  • Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

    Så påverkar marknaden ekologisk livsmedelsproduktion

    Genom grön upphandling kan offentlig sektor bidra till en omställning mot ett mer ekologiskt jordbruk. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet, som dessutom studerar frågor kring efterfrågan på och prissättning av ekologiska livsmedel inom detaljhandeln.

  • Högupplöst bild av fotosystem II i växten backtrav, framtagen med hjälp av kryoelektronmikroskopi. Bild: Wolfgang Schröder

    Unik inblick i det inre av backtravens fotosyntesmaskin

    För första gången har Umeåforskare med hjälp av kryoelektronmikroskopi lyckats ta fram en högupplöst bild av fotosystem II – fotosyntesens centrala komplex – i modellväxten backtrav. Det enorma komplexet ansvarar för den livsviktiga syrgasproduktionen i fotosyntesen som en gång möjliggjorde liv på vår planet. Studien är publicerad i Scientific Reports.

  • För att studera i detalj hur bladlöss tar upp växtsaft, limmades en gyllene tråd ansluten till inspelningsenheter på senapsbladlusens rygg. Foto: Hans Smid

    Bladlöss spottar inte i glaset, men gärna i växtsaft

    Genen SLI1 i backtrav skyddar mot angrepp och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de börjar ta upp sockerrik saft från växten. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens försvar. Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant, Cell & Environment.

Visa mer