Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

En blandad skog leder till färre skador på träden, visar omfattande data som Micael Jonsson och hans kollegor analyserat. Foto: Ulrika Bergfors

Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat

Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.

Saloni Kwatra har utvecklat algoritmer som kan förhindra läckage av känsliga data. Foto: Jakob Mjöbring

Nya algoritmer ökar integriteten för känsliga data

Känsliga och personliga data, som medicinska journaler och bankuppgifter, kan nu förvaras säkrare än tidigare tack vare nya algoritmer som utvecklats vid Umeå universitet. De förbättrade algoritmerna minskar risken för dataläckage vid exempelvis systemuppdateringar.

Ett särskilt protein i listeriabakterier hjälper dem att överleva i livsmedelsproduktionen, vilket riskerar att leda till matförgiftning. Foto: Johnér Bildbyrå AB

Forskning om kalciumtransport kan bekämpa bakterier och ge säkrare livsmedel

Forskare vid Umeå universitet har avslöjat detaljer om hur bakterier signalerar med hjälp av kalcium för att reglera livsviktiga processer, på ett sätt som skiljer sig från mänskliga celler. Detta genombrott har betydelse i kampen mot antibiotikaresistens och för att öka säkerheten vid livsmedelsframställning.

Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

Strukturförändringarna som sker i grafit under oxidation har länge varit ett mysterium. Bild: Bartosz Gurzęda

Experiment med grafitoxidation avslöjar ny typ av oscillerande kemisk reaktion

En reaktion som förbryllat forskare i 50 år har nu fått sin förklaring av forskare vid Umeå universitet. Snabba strukturella ögonblicksbilder fångade hur grafit omvandlas till grafitoxid under elektrokemisk oxidation, och avslöjar mellanliggande strukturer som uppträder och försvinner över tid. Forskarna beskriver detta som en ny typ av oscillerande reaktion.

Rachel Feeney, doktorand, och Björn Schröder, docent, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Foto: Anna Shevtsova

Antibiotikaanvändning kan skada skyddande slemskikt i tarmen

Forskare vid Umeå universitet och Tartu universitet har funnit att en historik av upprepad antibiotikaanvändning kan skada den skyddande slembarriären i tarmen på grund av antibiotikadrivna förändringar i tarmfloran. I en ytterligare studie i ett annat samarbete fann forskarna en bakterieoberoende mekanism genom vilken antibiotika kan skada slembarriären direkt.

Umeåprofessorernas upptäckt är viktig för att förstå en mängd olika biologiska processer i cellerna. Foto: Mattias Pettersson

Upptäckt förklarar kemin bakom cellens energimolekyl

Ett internationellt forskarlag lett av Umeåprofessor Magnus Wolf-Watz har upptäckt hur magnesiumatomen dirigerar kemin som katalyserar produktionen av bränslemolekylen ATP i en cell. ATP är en livsviktig drivande kraft i cellen. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances.

Till vänster visas obehandlade Streptococcus pyogenes-bakterier. Efter behandling med den nya antibiotikan är petriskålen full av döda bakterier. Bild: Zongsen Zou, Washington University School of Medicine in St. Louis

Lovande resultat för ny antibiotika mot "köttätande" sjukdomar

Forskare vid Umeå universitet och Washington University School of Medicine i St Louis har utvecklat en ny substans som effektivt bekämpar bakterieinfektioner hos möss, inklusive sådana som kan orsaka sällsynta men potentiellt dödliga "köttätande" sjukdomar.

Den simulerade och verkliga skogsmaskinen kontrolleras med samma AI-modell som tagits fram på en superdator i flera miljoner träningssteg. Foto: Viktor Wiberg

Världens första AI-styrda skogsmaskin tränad i Umeå

För första gången har forskare lyckats skapa en självkörande skogsmaskin som styrs av artificiell intelligens. I en forskningsstudie vid Umeå universitet utvecklades ett AI-system som kan manövrera den 16 ton tunga maskinen utan mänsklig inblandning. Studien har genomförts i samarbete med Skogforsk och Algoryx Simulation.

Magnus Andersson på MAX IV-laboratoriet i Lund, vid experimentuppställningen på strålröret CoSAXS. Foto: Emelie Hilner

Forskarnas genombrott öppnar för fler studier av proteinrörelser

Ett nytt sätt att studera proteiners rörelser har tagits fram av forskare vid Umeå universitet och MAX IV-laboratoriet i Lund. Metoden gör det möjligt att utföra betydligt fler experiment än tidigare och lära oss mer om livsviktiga processer i cellerna hos människor, djur och växter.

Från vänster: Shuang Li, Anastasia Knyazeva och Yaowen Wu. Foto: Anna Shevtsova

Nytt kemiskt verktyg för att förstå omformning av membran i cellen

I en studie i PNAS beskriver Umeåforskare en naturlig produktliknande molekyl, Tantalosin, som hämmar interaktion mellan två proteiner i ett komplex som omformar membran inuti cellen. Fynden leder till en djupare förståelse för hur membranombyggnad fungerar i mänskliga celler och framtida utveckling av nya läkemedel.

Grafenoxid brukar kallas ett "mirakelmaterial" tack vare dess många användbara egenskaper. Illustration: Nicolas Boulanger

Ny giftfri metod för framställning av grafenoxid av hög kvalitet

Forskare från Umeå har hittat ett nytt sätt att syntetisera grafenoxid med betydligt färre defekter jämfört med den vanligaste metoden. Tidigare kunde likvärdig grafenoxid endast framställas med en farlig metod som involverar extremt giftig rykande salpetersyra.

I vattendrag som inte utsatts för mänsklig påverkan finns stora mängder stenblock som skapar viktiga livsmiljöer för fiskar och andra djur. Foto: Richard Mason och Jens Andersson

Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendrag

Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.

Cheesecake – den optimala kombinationen av fett och socker? Foto: Johnér bildbyrå AB

Socker ger ökat sug efter fett – flugor bekräftar forskarnas teori

Vi äter för mycket socker och forskning visar alltmer på att det också ändrar vår smak och uppfattning av mat. Mattias Alenius forskargrupp vid Umeå universitet har funnit att överkonsumtion av socker leder till ett ökat sug efter fett hos flugor.

I havet utgör växtplankton första steget när metylkvicksilver tas upp i näringsväven. Foto: Marlene Johansson

Växtplanktons upptag av metylkvicksilver styrs av tioler

Metylkvicksilver är en av de kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Människor får i sig metylkvicksilver genom att äta fisk, men hur hamnar kvicksilvret i fisken? En ny studie visar att halterna av så kallade tioler i vattnet styr hur tillgängligt metylkvicksilvret är för levande organismer.

Tidigt på våren förbrukar barrträdens barr syre även under dagen, visar ny forskning. Foto: Stefan Jansson

Barrträdens barr förbrukar syre när tiderna är svåra

Växter ger oss syre genom fotosyntesen det lär vi oss i skolan. En internationell grupp av forskare har nu visat att barrträd, särskilt tidigt på våren när det samtidigt kan vara kallt och mycket ljust, förbrukar i stället för att producera syre genom att använda en ”primitiv” mekanism. Resultaten har publicerats nyligen i Nature Communications.

Rymdfarkosten MAVEN har cirkulerat runt planeten Mars i snart tio år. Illustration: NASA/GSFC

Jetströmmar i Mars magnetskikt fascinerar forskare

Ett forskarteam från Umeå universitet och Institutet för rymdfysik i Kiruna har upptäckt att det finns jetströmmar i magnetskiktet vid Mars med hjälp av data insamlade av NASA:s rymdfarkost MAVEN. Det är första gången en sådan jet har hittats i magnetskiktet vid en annan planet än jorden. Resultaten publiceras i tidskriften Science Advances.

Forskarna producerar vätgas i labbet med hjälp av PEM vattenelektrolys.

Ett steg närmare billig vätgas

Forskare vid Umeå universitet har gjort ett genombrott som leda till att vätgas blir billigare. Teamet har utvecklat en ny metod som förbättrar omvandlingen av vatten och elektricitet till vätgas – ett rent, koldioxidfritt bränsle. Det är en process som är avgörande i den gröna omställningen.

Dr.Luke Clifton vid OffSpec, ett avancerat neutronreflektometer vid ISIS forskningsanläggning vid Harwell i England, som används för att mäta Bax-proteinets växelverkan med membranet (se gula pilen). Bild: STFC (UK)

Neutroner ger unik inblick i programmerad celldöd

Med hjälp av neutronreflektometri ger forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, ny förståelse på atomnivå för hur Bax, ett protein som hjälper till att avlägsna skadade celler i kroppen, fungerar. Resultatet av studien, som gjorts i samarbete med forskningsanläggningarna ESS i Lund och ISIS i Storbritannien, publiceras i tidskriften Science Advances.

Visa mer

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.