Ämnen: Nya publikationer

Frank Dignum, professor i socialt medveten AI på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet släpper boken: Social Simulation in a Crisis. Fotocolage: Petra Wester

Kan AI motverka effekterna av en pandemi?

Coronapandemin är den största krisen i vår generation. Beslutsfattare har kämpat med att balansera hälsoläget med samhällets och ekonomins behov i och med spridningen av viruset. Att använda AI inom simuleringsmetoder har gett ett bättre och mer korrekt resultat än konventionella metoder. Nu släpps en bok från Umeå universitet om forskningen bakom den framgångsrika metoden.

Anna Jonsson, doktorand på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Foto: Lina Lidmark

Regler måste brytas när datorer ska lära sig människospråk

Datorers styrka ligger i att de alltid följer regler i form av de instruktioner de är programmerade med. Detta är också deras svaghet när det kommer till att bearbeta människors språk – i alla fall om man ska tro Anna Jonsson, som fredagen den 11 juni försvarar sin avhandling vid Umeå universitet.

Sanaria Abbas Jaafer Alallaq, doktorand på Umeå Plant Science Centre, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet. Foto: Eva-Maria Diehl

Faktorer som reglerar rotbildning är evolutionärt bevarade

Många växter kan enkelt förökas genom att ta sticklingar. Avgörande är att den kapade växtdelen kan bilda rötter, en process som kallas adventiv rottillväxt. Sanaria Abbas Jaafer Alallaq visar i sin avhandling att några molekylära regulatorer som kontrollerar bildandet av adventivrötter liknar varandra i örtartade jämfört med vedartade växter såsom gran och poppel. Hon försvarar sina resultat vid

För att studera i detalj hur bladlöss tar upp växtsaft, limmades en gyllene tråd ansluten till inspelningsenheter på senapsbladlusens rygg. Foto: Hans Smid

Bladlöss spottar inte i glaset, men gärna i växtsaft

Genen SLI1 i backtrav skyddar mot angrepp och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de börjar ta upp sockerrik saft från växten. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens försvar. Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant, Cell & Environment.

Sofie Björklund, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan. Hennes externa part är Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson

Högfluorerade kemikalier kan ta sig ut i miljön via vårt avfall

Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie i Chemosphere av forskare på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet i samarbete med Umeå Energi visar att när dessa produkter hamnar i hushållsavfall kan PFAS läcka ut i naturen.

Rickard Sjögren, doktorand på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Emma Sjögren

Gamla lärdomar i kemometri kan förbättra modern AI – och tvärtom

Med ökad användning av automatiska system är det viktigt att vi förstår begränsningarna i alla delar av kedjan. Rickard Sjögren har utforskat gränssnittet mellan kemometri och AI för att hitta metoder som kan förbättra förutsättningarna för förståelse. Han försvarar sin avhandling fredagen den 28 maj vid Umeå universitet.

Kavitha Shanmugam, doktorand på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Suresh Kumar Siva Ragunath

Ny utvärderingsmodell för mer hållbara städer

Kavitha Shanmugam föreslår en modell för bedömning av städers hållbarhet. Modellramverket, vilket sammanför två olika livscykelverktyg, tar hänsyn till den kombinerade effekten av stadens centrala tjänster inom vatten, avfall och energi och syftar till att öka graden av cirkularitet. Kavitha försvarar sin avhandling måndagen den 10 maj vid Umeå universitet.

Emil Johansson, doktorand på Kemiska institutionen. Foto: Anna-Lena Lindskog

Framställda molekyler som lurar virus att fästa

Pandemier orsakade av virus utgör hot mot den globala folkhälsan. Trots detta finns ytterst få läkemedel för behandling av virussjukdomar. Emil Johansson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat molekyler som binder till virus och därmed blockerar viruset från att infektera celler och orsaka sjukdom. Han försvarar sin avhandling fredagen den 21 maj vid Umeå universitet.

Grundforsens torrfåra, Umeälven. Foto: Åsa Widén

Förbud mot nolltappning i vattenkraftverk ger miljönytta

Det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med endast små förluster i vattenkraftsproduktion. Det visar ny forskning från Umeå universitet. Studien ingår i Åsa Widéns doktorandprojekt och är publicerad i Science of the Total Environment.

Professor Gerhard Gröbner och forskningsingenjör Jörgen Åden i färd med att byta prov på en neutronreflektometer vid ISIS forskningsanläggning på Harwell i England. Foto: Tobias Sparrman.

Genombrott i förståelsen av ett protein som har en nyckelroll i flera cancerformer

Metoden neutronreflektometri har gett forskare nya kunskaper på atomnivå om beteendet hos Bcl-2, ett protein som främjar tillväxt av cancerceller. Den nya studien är utförd av Umeåkemister i samarbete med forskningsanläggningarna ESS och ISIS och publiceras i Nature Communications Biology.

En typisk bäck - med ljus och träd - som är det som reglerar koldioxidavgivning vilket beforskats i studien. Foto: Gerard Rocher Ros

Ny kunskap om hur bäckar och älvar avger koldioxid på natten

Bäckar och älvar avger stora mängder koldioxid till atmosfären, men en ny studie publicerad i Nature Geoscience ledd av forskare vid universiteten i Umeå och Lausanne visar att flödet kan vara större än vad man tidigare trott.

Professor Teresa Frisan, Maria Lopez Chiloeches och Anna Bergonzini tittar på bilder av hematoxylin och eosinfärgning med ljusfältmikroskopi. Foto: Javier Avila-Cariño.

Bakterietoxinet som fungerar som en medlare snarare än en mördare

Enligt den traditionella synen mördar bakterietoxiner målcellerna. Men är detta den enda sanningen? Umeåprofessor Teresa Frisan med kollegor visar att toxin-värd-interaktionen är mer komplex och att bakterietoxiner kan fungera som modulatorer för värdens immunsvar för att undvika detektering av bakterie och etablering av en långvarig infektion. Studien publiceras i Cell Reports.

Den genetiska variationen i granskogar skiljer sig inte nämnvärt mellan brukad och gammal skog från kust till fjälltrakter i Västerbotten. Foto: Helena Eklöf

Skogsbruk har liten påverkan på granens genetiska diversitet

Den genetiska variationen i gran skiljer sig inte nämnvärt mellan brukad och gammal skog från kust till fjälltrakter i Västerbotten. Men med nya skogsbruksmetoder i framtiden kan risker uppstå. Det skriver Helena Eklöf i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 26 mars vid Umeå universitet.

Diego Calvanese är Wallenberg gästprofessor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet och professor i datavetenskap vid Free University of Bozen-Bolzano i norra Italien. Foto: Mikael Hansson

Prestigefyllt pris till AI-forskare vid Umeå universitet

Diego Calvanese, gästprofessor i artificiell intelligens på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet har tilldelats en av de finaste utmärkelserna man kan få inom AI-forskning: AAAI Classic Paper Award 2021. Priset uppmärksammar den studie som har haft störst inverkan inom AI och forskarsamhället över tid.

I den första heliumgasstrålen (grön) accelererade en intensiv laserpuls (röd) en elektronpuls (blå) till relativistisk hastighet. Därefter fokuserar en elektronlins i en andra kvävgasstråle (ljusblå) elektronerna som effektivt avger parallell och ult

Småskalig röntgenstrålning utmanar stora elektronacceleratorer

Laserbaserad röntgenstrålning är en ny teknik som ger kortare pulslängd och är billigare jämfört med stora partikelaccelerator-anläggningar, dock med lägre fotonantal. En ny studie som har publicerats i Nature Physics, har forskare i Lund i samarbete med Umeåfysiker László Veisz, gjort dessa röntgenstrålar mer fokuserade.

Iskilar på Herschel Island. Matthias Siewert

Mer kunskap om hur organiskt kol fördelas i marken i Arktis

Två nya studier ger en bättre förståelse för den rumsliga variationen av organiskt markkol i permafrostregionen i Arktis. Den ena artikeln, ledd av Umeåforskare Matthias Siewert och publicerad i Global Biogeochemical Cycles, beskriver hur permafrost och dess landformer orsakar en unik variation i arktiska jordar. Den andra artikeln i Science Advances ger en ny karta över hur den organiskt markkole

Även om klimatregioner för öknar, savanner och stäpper liknar varandra för ryggradsdjur och växter så finns det stora skillnader för tempererade och kalla klimat. Illustration: Icelab

Fördelningen av ryggradsdjur omdefinierar tempererade och kalla klimatregioner

Vegetationens fördelning har rutinmässigt använts för att klassificera jordens klimatzoner. Umeåforskare etablerar klimatregioner baserat på ryggradsdjurens fördelning i en ny studie publicerad i eLife. De fann att även om klimatregioner för öknar, savanner och stäpper liknar varandra för ryggradsdjur och växter så finns det stora skillnader för tempererade och kalla klimat.

Experimentell uppställning av samarbetande Pepper-robotar som flyttar objekt medan de förklarar sina egna och andras handlingar. Foto: Avinash Singh

Robotar i grupp som går att lita på och förstå

Forskning inom området människa-robot-interaktion handlar oftast om hur enskilda robotar ska bete sig när de interagerar med människor. Forskare vid Umeå universitet går bortom detta och studerar grupper av robotar som interagerar med grupper av människor. Resultaten har publicerats i Paladyn - Journal of Behavioral Robotics och är under granskning i tidskriften Frontiers.

Chanh Nguyen, doktorand på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mikael Hansson

Forskning ger bättre effektivitet i småskaliga molndatacenter

Chanh Nguyen, doktorand i datavetenskap, har utvecklat metoder för att förbättra effektiviteten i så kallade Mobile Edge Clouds, MECs. Han försvarar sin avhandling vid Umeå universitet den 17 februari.

Johan Lidman, doktorand på Företagsforskarskolan och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Foto: Per Melander

Metallföroreningar i vattenmiljön påverkar även fåglar på land

De negativa effekter som metaller i förorenade sjöar har på vattenlevande organismer kan även få betydelse för insektsätande fåglar på land. Det visar en ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Ekolog Johan Lidman försvarar sina resultat den 19 februari vid Umeå universitet.

Visa mer
Sök efter Nya publikationer på Mynewsdesk

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Bara drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Trots sin storlek och sin internationella atmosfär är allt nära här. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt forskningscentrum.

Umeå universitet
Universitetsområdet
901 87 Umeå
Umeå universitets webbplats
Umeå universitets bilddatabas
Umeå universitets pressinformation
Forskning vid Umeå universitet
Program och kurser vid Umeå universitet
Lediga jobb vid Umeå universitet
Besök våra andra nyhetsrum