På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.
Uppsalafysiker har i ett internationellt samarbete tagit fram en ny metod för att skapa laserpulser som är kortare, har mycket högre intensitet och täcker THz-frekvensområdet bättre än nuvarande källor. Studien publiceras idag i den välrenommerade tidskriften Nature Photonics och är av stor betydelse för materialforskningen.
Fotboll och matematik, vad har de gemensamt? En hel del, visar det sig. I en ny bok, Mer än en sport, förenar matematikprofessorn David Sumpter de två till ytan olika konsterna på ett häpnadsväckande sätt. Den 26 maj berättar han för intresserade om sin bok.
Ett nytt pappersfilter kan rena vatten från svåra, smittsamma virus. Därmed blir det lättare att minska smittspridningen och få tillgång till rent dricksvatten över hela världen. Det så kallade tusenbladsfiltret är framställt av forskare inom nanoteknologi vid Uppsala universitet. Det består av cellulosa-nanofibrer och har en unik skiktad inre struktur i många lager.
Mademoiselle, Wapping, miles och euro. Kulturspecifika ord som persontitlar, namn, måttenheter och valutor är klassiska översättningsproblem som varje översättare måste lösa. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur franska och engelska persontitlar och andra kulturella ord, har översatts i skandinavisk litteratur. Ibland kan ”miss” bli ”herrskapstant”.
En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.
Degenerativ myelopati är en neurodegenerativ sjukdom hos hundar som liknar ALS hos människa. Forskare vid Uppsala universitet , SciLifeLab och Broad Institute of MIT and Harvard har i samarbete med forskare vid University of Missouri identifierat en gen som påverkar risken att utveckla sjukdomen för rasen Pembroke Welsh Corgi. Studien publiceras i PNAS denna vecka.
Antalet överviktiga och feta vuxna och barn i världen har på några få decennier nått alarmerande nivåer, inte minst i låginkomstländer. Under toppmötet Uppsala Health Summit, som i år äger rum i samband med World Obesity day 11-12 oktober 2016, samlas internationell expertis på barnfetma för att tillsammans med industri, beslutsfattare och civilsamhälle diskutera motåtgärder.
Denna vecka befinner sig en forskardelegation från svenska universitet i Brasilien för att tillsammans med lokala universitet, myndigheter och andra intressenter delta i seminarier under olika teman. Uppsala universitet passar dessutom på att introducera sitt framgångsrika möteskoncept för samverkan, genom att arrangera en AIMday under temat Smart Industries.
Det drar ihop sig till riksfinal av 2016 års Teknikåttan, tävlingen i naturvetenskap och teknik för Sveriges alla åttondeklassare. Förutom 11 lag från olika delar av Sverige deltar också ett lag från den svensktalande delen av Finland. Frågeledare är Valentina Chapovalova och Fredrik Cumlin som deltagit i - och den senare även vunnit - SVT:s tävling Genikampen 2015.
Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Uppsala universitet kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.
