Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.
Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.
Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet. En ny studie, baserad på data från över 300 000 förlossningar visar att barn till äldre mödrar oftare föds för tidigt eller med komplikationer, särskilt när mamman är 45 år eller äldre.
Med hjälp av 3D-skrivare har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar i labbmiljö.
Tack vare labbodlade miniatyrtarmar har forskare vid Uppsala universitet lyckats kartlägga hur det går till när elakartade Shigella-bakterier infekterar människans tarmvävnad. Studien visar att det nu är möjligt att använda sig av odlade mänskliga organ för att studera en rad andra allvarliga infektioner.
Att vältränade människor löper minskad risk att dö i förtid av olika sjukdomar, är ett återkommande resultat i många studier. Ny forskning visar att personer med hög kondition i sena tonår också har minskad risk att dö av slumpmässiga olyckor, vilket tyder på att sambanden man sett i de tidigare studierna troligtvis varit missvisande.
Redan några få nätter med för lite sömn främjar mekanismer som ökar risken för hjärtproblem. Det visar en ny studie där forskarna har undersökt hur sömnbrist påverkar proteiner kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Studien är ledd från Uppsala universitet och publiceras i tidskriften Biomarker Research.
För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.
Cellerna som bygger upp väggarna hos de allra tunnaste lymfkärlen har en flikig, ekbladsliknande form som gör dem extra tåliga mot förändringar i vätskevolym. En liknande cellform bidrar även till växters spänst. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny artikel i tidskriften Nature.
Kaffet från de flesta kaffemaskiner på arbetsplatser innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. Det är stor skillnad i jämförelser med vanliga kaffebryggare med pappersfilter, som filtrerar bort det mesta av ämnena. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg.
Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av mer än 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.
