Krisberedskspsplaner i grundskolor innehåller checklistor för vad skolan ska göra vid ett dödsfall, liksom rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller helt frånvarande, särskilt när det gäller hur skolan ska följa upp och stödja elever över tid, visar en ny studie, gjord på 45 grundskolor, runt om i Sverige.
Med hjälp av datorsimulatorer går det att få bättre förståelse för flyktingars situation. Det visar en ny studie där 148 tonåringar har fått slumpmässiga flyktvägar, med olika start- och slutdestinationer. Längs vägen stötte de på oförutsägbara händelser som påverkade resan. Erfarenheter från spelet gjorde att synen på migration delvis förändrades.
Individer med en födelsevikt på under ett kilo löper ökad risk för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och uppmärksamhetsstörningar. Samtidigt skattar de sin livskvalitet lika bra som personer med normal födelsevikt. Det visar en ny studie på 201 för tidigt födda vuxna, som följts från födseln till 26-29 års ålder.
Kvinnor som under barndomen varit utsatt för flera traumatiska upplevelser har jobbigare förlossningar än andra. De drabbas mycket oftare av akut kejsarsnitt, stora blödningar, havandeskapsförgiftning och behöver mer antibiotika. Det visar en ny studie med 1 253 kvinnor, som följts från tiden före förlossningen till ett år efteråt. Kvinnor med många barndomstrauman, hade flest komplikationer.
Tjänstemäns attityder är avgörande för vilken hjälp som misshandlade kvinnor får när de behöver ett nytt hem. Eftersom det saknas nationella eller kommunala riktlinjer hamnar besluten långt ner i organisationen och det gör att arbetsgruppers inställning och kunskaper påverkar i hög grad. Det är stor skillnad mellan olika kommuner, visar en ny rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.
Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.
Hur mycket vi litar på politiker påverkar hur mycket vi själva vill offra för att hejda klimatförändringarna. Ju lägre tilltro vi har till politiker, desto mindre benägna är vi att göra förändringar som upplevs som direkt kostsamma för oss som individer. De som har lägst tillit verkar även överskatta sina kostnader för insatsen. Det visar en ny enkätstudie med över 6 000 svarande i fyra länder.
Korta undervisningsinsatser om desinformation och källkritik har igen långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter, visar ny studie med 459 svenska gymnasieelever. Tre metoder har jämförts: ett spel (Bad news) om manipulation på sociala medier, en digital workshop om faktagranskning (Nyhetsvärderaren) samt riktade lektionsmoment inom flera ämnen
Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.
Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.
Underlaget till teorin som kallas jämställdhetsparadoxen - att kvinnor i mer jämställda länder väljer traditionellt manliga yrken i mindre utsträckning än andra - är felaktig.t Den bygger på västerländska vinklar och förutsättningar och går inte att applicera på andra länder på det sätt som gjorts i studierna, enligt ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i PNAS.
Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.
