Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Bengt Glimelius, seniorprofessor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

    Lovande behandlingsmetod mot ändtarmscancer bekräftas i stor studie

    En ny behandlingsmetod för lokalt avancerad ändtarmscancer visar goda resultat genom att operation ibland kan undvikas helt. Dessutom minskar risken för återfall. Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.

  • Forskarna har analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist, i blodprover från fler än tretusen personer med förmaksflimmer. Illustration: Karl Sjölin

    Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke

    Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.

  • Bilden visar en jämförelse av AI-modellen av TAAR1 (turkos) och en struktur av receptorn som bestämts genom experiment (lila). Bild: Alejandro Diaz

    AI kan påskynda läkemedelsutveckling

    Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.

  • Luis Nunes, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare. Foto: David Naylor

    Genetisk signatur ger information om prognos vid tjock- och ändtarmscancer

    Med hjälp av en unik samling genetiska och kliniska data för tjock- och ändtarmscancer har forskare vid Uppsala universitet identifierat nya genetiska förändringar och tagit fram ett nytt sätt att klassificera olika tumörvarianter, något som kan förbättra möjligheterna att utveckla individanpassad behandling. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nature.

  • Krill ger kunskap om hur marina arter kan anpassa sig till varmare hav

    Krill ger kunskap om hur marina arter kan anpassa sig till varmare hav

    Krillen i våra nordliga hav visar hur marina nyckelarter kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt tillsammans med en internationell forskargrupp. Deras studie, som publicerats i Nature Communications, ger enligt forskarna viktig kunskap som kan bidra till att skydda marina ekosystem när klimatet förändras.

  • Lavautbrott april 2024 från en stor lavahög nära Sundhnúkur-ventilen.

    Nya vulkaniska "eldar" på Island utlösta av lagring och smältning i skorpan

    Den pågående vulkaniska episoden på Isländska Reykjaneshalvön förväntas pågå i århundraden framåt, och började med en ackumulering av magma precis under ytan. Det visar en ny studie av ett internationellt forskarteam av från USA, Island och Sverige, publicerad i tidskriften Nature.

  • Össur Ingi Emilsson, docent inom lung-, allergi- och sömnforskning vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

    Kronisk hosta kan vara ärftligt

    Kronisk hosta är bland de vanligaste sökorsakerna i sjukvården och den grupp som drabbas mest är medelålders kvinnor. Nya studier vid Uppsala universitet visar också att detta tillstånd tycks vara ett ärftligt fenomen. Studierna har publicerats i ERJ Open Research och PLOS ONE.

  • Undernäring hos sjuka och äldre behöver uppmärksammas mer

    Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Att de här problemen lindras är en kunskap som inte uppmärksammas tillräckligt, skriver forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften NEJM

  • Metallarbetare under 1950-talet. Arkivbild: Alvin, digitalt kulturarv

    Samförståndsandan var inte allt

    Arbetsmarknadspolitiken under 1900-talet formades inte bara av klassamarbete, utan också av hårda konflikter mellan arbetare och arbetsgivare. Satsning på ny teknik och rationaliseringar möttes av protester från arbetarna. En ny avhandling visar att det finns paralleller mellan de teknikväxlingen under åren 1920-1950 och den omställning vi står inför i dag med exempelvis AI och automatiseringar.

  • Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

    Lymfompatienter löper hög risk för infektioner efter diagnos

    Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.

  • Sundhnúkur-utbrottet på Island 2024.

    Potentiell långvarig vulkanisk aktivitet på Reykjaneshalvön på Island

    De tre senaste årens vulkaniska aktivitet på Island gör att forskare från bland annat Uppsala universitet förväntar sig återkommande utbrott av liknande slag de kommande åren eller decennierna. De betonar därför behovet av beredskap på grund av de risker som lokalbefolkningen och kritisk infrastruktur utsätts för. Deras studie publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Terra Nova.

  • Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

    Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

    Hur kan kaniner gå från fluffiga husdjur till en invasiv art? Kaniner har koloniserat länder över hela världen, ofta med allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenser, men hur tamkaniner kan återanpassa sig till naturen har fram till nu varit ett mysterium. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution har forskare sekvenserat arvsmassan hos nästan 300 kaniner.

Visa mer