Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • "Norskt landskap" (beskuren) av Karl XV (1856). Bild: Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum

    Karl XV:s tavla ”Norskt landskap” målades i Romsdalen

    Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.

  • Fredrik Lindström. Fotograf: Morgan Norman, Kahlo förlag

    Fredrik Lindström är Årets alumn 2024

    Fredrik Lindström utses till Årets alumn vid Uppsala universitet 2024. Han får utmärkelsen för sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse, och att han är en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas. Som alumn vid Uppsala universitet har han i bästa mening utmärkt sig som folkbildare.

  • John Pettersson, docent i medicinsk virologi vid Zoonosis Science Center (ZSC), Uppsala universitet

    Djur på pälsfarmar kan sprida virus till människor

    Pälsdjur som föds upp inom djurindustrin kan både bära och sprida virus som kan smitta människor. I en ny studie, gjord av bland andra forskare vid Uppsala universitet, har forskarna identifierat 36 hittills okända virus. Studien publiceras i tidskriften Nature.

  • Författaren Mårten Lind, årets Disapristagare. Foto: Cajsa Lithell

    Disapriset 2024 tilldelas Mårten Lind

    Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".

  • Bengt Glimelius, seniorprofessor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

    Lovande behandlingsmetod mot ändtarmscancer bekräftas i stor studie

    En ny behandlingsmetod för lokalt avancerad ändtarmscancer visar goda resultat genom att operation ibland kan undvikas helt. Dessutom minskar risken för återfall. Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.

  • Forskarna har analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist, i blodprover från fler än tretusen personer med förmaksflimmer. Illustration: Karl Sjölin

    Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke

    Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.

  • Bilden visar en jämförelse av AI-modellen av TAAR1 (turkos) och en struktur av receptorn som bestämts genom experiment (lila). Bild: Alejandro Diaz

    AI kan påskynda läkemedelsutveckling

    Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.

  • Luis Nunes, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare. Foto: David Naylor

    Genetisk signatur ger information om prognos vid tjock- och ändtarmscancer

    Med hjälp av en unik samling genetiska och kliniska data för tjock- och ändtarmscancer har forskare vid Uppsala universitet identifierat nya genetiska förändringar och tagit fram ett nytt sätt att klassificera olika tumörvarianter, något som kan förbättra möjligheterna att utveckla individanpassad behandling. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nature.

  • Krill ger kunskap om hur marina arter kan anpassa sig till varmare hav

    Krill ger kunskap om hur marina arter kan anpassa sig till varmare hav

    Krillen i våra nordliga hav visar hur marina nyckelarter kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt tillsammans med en internationell forskargrupp. Deras studie, som publicerats i Nature Communications, ger enligt forskarna viktig kunskap som kan bidra till att skydda marina ekosystem när klimatet förändras.

  • Lavautbrott april 2024 från en stor lavahög nära Sundhnúkur-ventilen.

    Nya vulkaniska "eldar" på Island utlösta av lagring och smältning i skorpan

    Den pågående vulkaniska episoden på Isländska Reykjaneshalvön förväntas pågå i århundraden framåt, och började med en ackumulering av magma precis under ytan. Det visar en ny studie av ett internationellt forskarteam av från USA, Island och Sverige, publicerad i tidskriften Nature.

  • Össur Ingi Emilsson, docent inom lung-, allergi- och sömnforskning vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

    Kronisk hosta kan vara ärftligt

    Kronisk hosta är bland de vanligaste sökorsakerna i sjukvården och den grupp som drabbas mest är medelålders kvinnor. Nya studier vid Uppsala universitet visar också att detta tillstånd tycks vara ett ärftligt fenomen. Studierna har publicerats i ERJ Open Research och PLOS ONE.

  • Undernäring hos sjuka och äldre behöver uppmärksammas mer

    Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Att de här problemen lindras är en kunskap som inte uppmärksammas tillräckligt, skriver forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften NEJM

Visa mer