Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Bilden illustrerar den strategi som används för att identifiera CYP2D6 som ett mål för kollateral dödlighet, vilket drivs av den utbredda förekomsten av förlust av heterozygoti i cancergenom.

    Genetisk variation ger ökad känslighet mot cancerläkemedel

    Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.

  • Maja Olvegård bredvid behållaren som kyler utrustningen ner till -271 grader så att den blir supraledande. Då kan den kan rymma starka elektromagnetiska fält som används för att snabba på partiklar i acceleratorn utan att energi går förlorad.

    Uppsala deltar i forskning för att minska radioaktiviteten hos kärnavfall

    Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.

  • Ny antikropp kan vara lovande cancerbehandling

    Ny antikropp kan vara lovande cancerbehandling

    Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.

  • Philip Leissner, doktorand i hjärtpsykologi vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa.

    Patienter kan bli deprimerade i onödan av vanlig hjärtmedicin

    Alla patienter som har haft hjärtinfarkt behandlas som regel med betablockerare. Enligt en svensk studie som gjordes tidigare i år behövs sannolikt inte denna medicin för de hjärtpatienter som har normal pumpförmåga. Nu visar en understudie vid Uppsala universitet att det dessutom finns en risk att dessa patienter blir deprimerade av behandlingen.

  • Studien visar att förekomsten av övervikt hos svenska barn nu minskat till samma nivåer som före Covid-19-pandemin, det vill säga 11,4 procent. Under pandemin var förekomsten 13,3 procent. Illustration: Region Sörmland

    Övervikt hos barn kan kopplas till socioekonomisk utsatthet

    Fler barn har övervikt i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög barnfattigdom. Pandemin kan även ha förstärkt detta. Det visar en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne.

  • En dag med föreläsningar och olika perspektiv på oro och ångest, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar.

    Märta Nasvelldagen 2024 – ”Oro och ångest genom livet”

    Den 30 oktober är det dags för en heldag med föreläsningar på temat Oro och ångest genom livet. "Vi kommer att ge olika perspektiv på oro och ångest, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar. Vi tror dagen kommer att bidra till ökad kunskap och minskad stigmatisering", säger Andreas Frick, psykolog och docent i psykologi och en av arrangörerna av Märta Nasvelldagen.

  • Pascal Milesi, universitetslektor i växtekologi och evolution, Uppsala universitet. Foto: Märta Gross Hulth

    Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år av klimatförändringar

    Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.

  • Ny forskningsmodell för att förutsäga höftfrakturer kan rädda liv

    Ny forskningsmodell för att förutsäga höftfrakturer kan rädda liv

    Forskare har tagit fram en klinisk modell som med hög träffsäkerhet kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre. Modellen bygger på analyser av data från hela den svenska befolkningen och kan identifiera patienter med hög risk, utan att skeletts styrka behöver mätas. Det här kan snabba på processen för läkare och göra att patienter kan få förebyggande behandling, visar ny studie.

  • Anna Bill-Axelson professor i urologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.

    Tidig operation av prostatacancer förlängde livet

    Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med de som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde de i genomsnitt drygt två år längre. Det framkommer av en lång skandinavisk studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i New England Journal of Medicine.

  • Olof Rudbeckdagen 2024 fokuserar på AI för vård och hälsa.

    Olof Rudbeckdagen med fokus på AI för vård och hälsa

    Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.

  • Riksrådets privilegiebrev för inrättandet av Uppsala universitet utfärdat i Strängnäs i början av juli 1477. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet

    Jubileumskampanj för gränslös kunskap

    Den 7 oktober 2027 firar Uppsala universitet 550 år. Inför det sjösätts i dag en jubileumskampanj, ”Gränslös kunskap – sedan 1477”. Syftet med kampanjen är att ytterligare stärka universitetets forskning. Målet är att till år 2027 samla in en miljard kronor, och man har redan nått halvvägs. Vid dagens födelsedags- och prishögtid i universitetsaulan uppmärksammas årets donatorer.

  • Per Ekman, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

    Så har det sovjetiska arvet påverkat utrikespolitiken i Georgien och Ukraina

    Arvet efter Sovjetunionens fall spelar en större roll för utrikespolitiken i Georgien och Ukraina än vad tidigare studier hävdat. Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder kan vara en stor utmaning eftersom staten Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visar statsvetaren Per Ekman vid Uppsala universitet i sin avhandling.

Visa mer