Blodflödesmätning i underarmen bättre metod för värdering av hjärt-kärl- sjukdom

Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.   

Mer än trettio procent av världens dödsfall sker på grund av hjärt-kärl-sjukdom. Åldrande befolkningar och ändrad livsstil gör att frekvensen fortsätter att öka trots större kännedom och bättre behandlingar. Detta är kostsamt i livskvalitet och pengar för både individ och samhälle. Därför behövs preventiva åtgärder och bättre metoder för att diagnostisera och följa upp individer med förhöjd risk att utveckla hjärt-kärl-sjukdom.
I en undersökning som omfattat 1016 70-åriga män och kvinnor i Uppsala län har doktoranden Susann Järhult, vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, kommit fram till att blodflödesmätningar efter syrebrist i underarmen är bättre för diagnostisering av förhöjd risk för hjärt-kärl-sjukdom än de metoder som vanligtvis används i dag.
Undersökningen går ut på att man sätter på en blodtrycksmanschett strax nedanför armbågen. Efter en stunds liggande vila mäts personens blodflödeshastighet genom pulsådern ovanför manschetten. Därefter blåser man upp manschetten och skapar ett tillstånd av syrebrist i underarmen under fem minuter. Nedbrytningsprodukter såsom koldioxid ansamlas och de mindre blodkärlen vidgar sig till följd av den tilltagande sura miljön. Då manschett-trycket sedan släpps flödar syrerikt blod åter ut genom de vidgade kärlen, vars elasticitet dock är nedsatt på äldre människor. Återigen mäts blodets hastighet på samma ställe. Hastigheten mäts både vid hjärtats sammandragningsfas och dess fyllnadsfas. Genom att räkna ut kvoten av dessa hastigheter kunde man värdera kärlfunktionen hos patienterna. Kvoten av de båda flödena låg närmre den faktiska risken än mätningar av flödena i respektive fas var och ett för sig, vilket oftare mäts i dag. Mätmetoden visade sig också vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än flera andra metoder som idag används.
–    Dessutom är det en metod som går snabbt och man behöver inte sticka i kroppen eller gå in i kroppen med något mätinstrument eller kontrastvätska. Inga läkemedel ges heller i samband med undersökningen, vilket gör att den är ofarlig, relativt enkel och kostnadseffektiv jämfört med andra metoder, säger Susann Järhult.

Disputationen äger rum onsdagen 15 december. För mer information kontakta Susann Järhult, E-post: susann.jarhult@medsci.uu.se, Telefon: 0703293131