Dammtorkningen brister i förskolan

Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.

Astma, allergisk snuva och eksem har ökat kraftigt under de senaste decennierna i västvärlden. Över en tredjedel av svenska barn har besvär av astma eller allergi. Orsaken till ökningen är okänd men den kan vara kopplad till inomhusmiljön där barnen vistas. Därför är det intressant att undersöka miljön i förskolorna.

Läkaren Kristina Bröms visar i sin avhandling att förskolorna kan bidra till att allergiproblem och astmasymtom ökar hos barnen. Hennes undersökning visar till exempel att omkring 4 av 10 förskolor har fuktskador eller visar tecken på att det tidigare har funnits fuktskador. Även de så kallade allergiförskolorna har liknade problem. Var fjärde allergiförskola visar tecken på fuktskador eller på att de tidigare har haft fuktskador. På de vanliga förskolorna är det dessutom vanligt att städningen brister.

– Det är relativt vanligt med tecken på fuktskador och städningen är dålig. På 25 procent av de vanliga förskolorna dammtorkar man inte ens en gång i månaden. På mer än hälften av förskolorna dammtorkar man mer sällan än en gång i veckan. Siffrorna är hemska, anser uppsalaforskaren Kristina Bröms, som försvarar sin avhandling fredagen den 7 maj på Gävle sjukhus.

Kristina Bröms konstaterar också att astma hos förskolebarn är vanligare i befolkningstäta kommuner än i glesbygden.

– Nu är frågan vad i städerna som leder till att astman är vanligare. Är det luftföroreningar eller något i inomhusmiljön? Det pågår undersökningar i Stockholm för att ta reda på det, säger hon.

Hennes enkätundersökningar visar också att antalet allergi- och astmasymtom hos ett barn vanligtvis ökar fram till dess att barnet är tre år. I fyraårsåldern avtar de flesta symtomen. Det är bara allergisnuvan som inte avtar.

– Det innebär att man kan räkna med att ett barn som har ett symtom på astma eller allergi ofta kommer att få fler symtom fram till tre års ålder. Men det är också positivt att veta att många barn blir av med besvären sedan. Detta betyder mycket för hur vården kan kommunicera med föräldrarna. Vårdpersonalen kan förbereda föräldrarna på att barnet kan få fler besvär, men de kan också ge hopp om att besvären kan gå över med tiden, säger Kristina Bröms.

Kristina Bröms har också undersökt vilka riskfaktorer som har störst betydelse för om ett förskolebarn senare kommer att få astma. Det visar sig att allergi mot olika slags mat är den enskilt viktigaste riskfaktorn.

– Därför bör man som förälder till ett barn med födoämnesallergi vara uppmärksam på om barnet har långvarig hosta. Då kan det vara bra att boka en tid hos doktorn och få hostan undersökt, tipsar Kristina Bröms.

För mer information, kontakta Kristina Bröms på 070-776 03 44.

Avhandlingen finns att läsa på universitetets hemsida.