Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
För 20 år sedan var vegetariska alternativ i svenska butiker ovanliga. I dag finns hyllmetrar med produkter som vegetarisk korv, filéer och vegobullar. Ny forskning från Uppsala universitet visar hur olika aktörer lyckats driva igenom denna förändring, trots att det politiska intresset varit svalt.
Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.
Sjöar har länge betraktats som källor till koldioxidutsläpp, men ny forskning tyder på att de snarare fungerar som kolsänkor. En studie ledd från Uppsala universitet visar att strandzoner lagrar mer kol än vad man tidigare trott och därför tas med i beräkningar av kolflöden och klimatpåverkan.
För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.
Nu finns det en enda lista med världens alla fågelarter. I den nya AviList finns 10 980 levande arter och 151 utdöda arter. Listan är en sammanslagning av fyra tidigare listor och har justerat över 1 000 felaktigheter och skillnader dem emellan.
Sommaren 2018 drabbades Sverige inte bara av en lång värmebölja, utan också av torka och skogsbränder som följd. Att flera sådana extremväderfenomen skedde samtid betraktades då som något exceptionellt. Ny forskning visar att sammanfallande händelser av den här typen riskerar att bli det nya normala.
