Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Flamskyddsmedel skadar hjärnan hos unga möss

Försämrad anpassningsförmåga, hyperaktivitet och störningar i minnes- och inlärningsförmåga. Dessa skador får möss och råttor om de exponeras för bromerade flamskyddsmedel, som finns i datorer, textilier och andra material i vår omgivning, under den period då hjärnan utvecklas snabbast. Henrik Viberg Neonatal Developmental Neurotoxicity of Brominated Flame Retardants, the Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) ISBN: 91-554-6053-4 Abstract Vår miljö innehåller en mängd föroreningar, däribland de bromerade flamskyddsmedlen (polybromerade difenyletrar, PBDEer) som används i plaster, elektroniska kretskort, datorer, byggnadsmaterial och syntetiska textilier. Både i Sverige och globalt är PBDEerna vitt spridda och man har sett en kontinuerlig ökning av halterna i miljön, liksom i human modersmjölk, under de senaste årtiondena. En individ kan exponeras för PBDEer under hela sin livslängd, inklusive under digivningsperioden, då ämnen förs över till avkomman via modersmjölken. Den s k neonatala perioden karaktäriseras hos många däggdjursarter av snabb utveckling och tillväxt av den outvecklade hjärnan. Det har tidigare visats att olika toxiska föreningar kan inducera permanenta skador i hjärnfunktionen hos möss som exponeras under denna utvecklingsfas. Hos möss och råttor sträcker sig denna fas över de första 3-4 veckorna efter födseln. Hos människa börjar den däremot under den sista tredjedelen av graviditeten och fortsätter under de två första levnadsåren. Henrik Viberg har i sin avhandling identifierat en avgränsad kritisk period under den snabba utvecklings- och tillväxtsperioden av hjärnan, då hjärnan är mycket känslig för låga doser av PBDEer. Han visar att närvaron av PBDEer, och/eller deras metaboliter, i hjärnan under denna kritiska fas ledde till permanent förändrat spontanbeteende, försämrad anpassningsförmåga till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den vuxna individen - skador som kan förvärras med åldern. Dessutom uppkom störningar i minnes- och inlärningsförmågan hos den vuxna individen samt förändringar i det s k kolinerga systemet, som är kopplat till beteende, minne och inlärning. PBDEernas förmåga att orsaka dessa neurotoxiska effekter tycktes inte vara beroende av kön, stam eller art. Det faktum att PBDEerna själva kan inducera utvecklingsneurotoxiska effekter och att dessa effekter liknar de effekter som tidigare setts för polyklorerade bifenyler (PCBer) gör att mer fokus bör riktas mot PBDEernas neurotoxiska effekter och också mot möjliga samverkanseffekter mellan PBDEer och andra föroreningar i vår miljö. För mer information kontakta Henrik Viberg på 018-471 7695 eller via e-post, Henrik.Viberg@ebc.uu.se

Ämnen

Kontakter

Presstjänsten

Presskontakt Kontorstid alla dagar 070-167 92 96

Elin Bäckström

Presskontakt Presskommunikatör Forskning, utbildning, övergripande 070-425 09 83

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum