Genetiken bakom fetma kartlagd i storskalig studie

Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma.

Sammantaget ingick över 260 000 personer i forskarnas kartläggning av sambanden mellan gener och fetma, som publiceras i senaste numret av Nature Genetics. Målet med studien var dels att identifiera nya gener som ökar risken för fetma, men också att jämföra genetiska faktorer som orsakar extrem fetma med dem som är kopplade till BMI i normalområdet.

– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer är viktiga för uppkomsten av såväl mildare som allvarligare former av fetma, men hur stort överlappet är av gener som är inblandade vid extrem fetma respektive normalt eller lätt förhöjt BMI har inte undersökts systematiskt tidigare, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som har koordinerat studien.
 
Forskarna har studerat genvarianter, positioner i den genetiska koden som skiljer sig mellan olika individer. Man känner till många miljoner sådana vanligt förekommande nedärvda skillnader som finns utspridda i arvsmassan. I den nu publicerade studien har forskarna kartlagt de regioner i arvsmassan som är kopplade till fetma genom att undersöka sambanden mellan olika kroppsmått och 2,8 miljoner genvarianter i 168 267 studiedeltagare.  

De gjorde sedan en riktad uppföljning av de 273 genvarianterna med starkast koppling till olika kroppsmått i ytterligare 109 703 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta merparten av de genregioner som man redan tidigare kopplat till olika kroppsmått, samt identifiera fyra nya genregioner kopplade till kroppslängd, och sju regioner kopplade till övervikt och fetma. De kunde också visa att samma genregioner var inblandade i extrema former av fetma som mildare former.

– Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar den biologiska förståelsen av uppkomsterna till extrema såväl som mildare former av fetma. Våra resultat tyder på att extremt feta individer har ett större antal genvarianter som ökar risken för fetma snarare än att helt andra gener är inblandade. På sikt kan våra fynd leda till nya sätt att förhindra och behandla fetma, som är ett av vår tids största globala folkhälsoproblem, säger Erik Ingelsson.

Studien är också viktig eftersom den indikerar att slutsatser från genetiska studier av de mest extrema av en viss egenskap, t.ex. extremt feta, kan generaliseras till resten av befolkningen. Detta är viktig kunskap som innebär möjligheter till fler och billigare studier inom den genetiska forskningen.

Den aktuella studien har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) som samlar över hundra delstudier och drygt 300 medförfattare. Studien har koordinerats av Erik Ingelsson, som är en av ledarna för konsortiet tillsammans med forskare från flera ledande forskningsinstitut i Storbritannien och USA.

Publikation: ”Genome-wide meta-analysis identifies 11 new loci for anthropometric traits and provides insights into genetic architecture”, Berndt SI, Gustafsson S, Mägi R, Ganna A, Wheeler E, Feitosa MF, Justice AE, Monda KL, [more than 300 additional authors], Lindgren CM, Morris AP, Meyre D, Scherag A, McCarthy MI, Speliotes EK, North KE, Loos RJF, Ingelsson E. Nature Genetics Advance Online Publication, DOI http://dx.doi.org/10.1038/ng.2606 

Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning och Hjärt-Lungfonden.

För ytterligare frågor, kontakta:

Erik Ingelsson, professor i molekylär epidemiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, molekylär epidemiologi, och Science for Life Laboratory, Tel: 070-756 94 22, E-post: erik.ingelsson@medsci.uu.se