Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning

Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.

Nästan 90 procent av alla patienter som får en ledprotes i höft- eller knäled insatt slipper vidare åtgärder. En del proteser måste dock opereras om, oftast på grund av att protesen lossnat, så kallad aseptisk lossning. Enligt Svenska Ledprotesregistret behöver ungefär 2 000 patienter om året operera om sin höftprotes och för 400 av dessa behövs mer än en omoperation. Orsakerna bakom dessa ofta upprepade proteslossningar är delvis oklara och en analys av genetiska riskfaktorer har inte gjorts tidigare.

Författarna till den nya studien undersökte om det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter drabbas av ett flertal proteslossningar medan andra patienters proteser sitter fast i decennier. Forskarna använde en metod där hundratusentals gener från ett drygt tusental patienter som opererats med höft- eller knäprotes undersöktes i en helgenomstudie (genome-wide association study).

Forskarna fann ett antal riskgener, bland dessa gener som hänger ihop med AB0-blodgrupperingen. En specifik gen är kopplad till blodgrupp B och när forskarna beräknade implantatöverlevnad över tid relaterat till blodgrupperna fann de att patienter med blodgrupp B löpte större risk för proteslossning.

– Fortsatta studier behövs såklart, men dessa fynd kan hjälpa ortopeder förstå varför vissa patienter drabbas av upprepade proteslossningar, och eventuellt kan det i framtiden bli möjligt att identifiera riskpatienter. I det långa loppet skulle det vara möjligt att ge patienterna ett individuellt mått på risken att behöva genomgå omoperationer efter protesinsättning, säger Anders Brüggemann, specialistläkare och forskare i ortopedi vid Uppsala universitet.

Artikel: Brüggemann Anders, Eriksson Niclas, Michaëlsson Karl, Hailer Nils P. (2022) Risk of Revision After Arthroplasty Associated with Specific Gene Loci, The Journal of Bone and Joint Surgery, doi: 0.2106/JBJS.21.00750
https://journals.lww.com/jbjsjournal/Fulltext/2022/04060/Risk_of_Revision_After_Arthroplasty_Associated.5.aspx

Läs tidskriftens “commentary” kopplat till forskningsartikeln. 
https://journals.lww.com/jbjsjournal/Fulltext/2022/04060/Revision_Surgery_After_TJR__A_Family_Affair__.13.aspx

För mer information kontakta:

Anders Brüggemann, specialistläkare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, anders.bruggemann@surgsci.uu.se, mobil: 070-749 82 42

Nils Hailer, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, e-post: nils.hailer@surgsci.uu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Uppsala universitet
Sveriges första universitet. Kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet rankas bland världens främsta lärosäten. www.uu.se

Kontakter

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum