Genomskinlighet i politiken kan leda till ökad korruption

Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.

I sin jämförelse av Chile och Argentina har Viviana Stechina fokuserat på det politiska systemets spelregler och den politiska elitens handlingar i situationer där många korruptionstillfällen uppstår. Genom att detaljgranska privatiseringsprocesser i de bägge länderna har hon identifierat de institutionella omständigheter som ökar eller minskar risken för elitkorruption. I sin analys koncentrerar hon sig på fyra institutionella aspekter som korruptionsexperter ofta lyfter fram som relevanta för att förstå uppkomsten av korruption - graden av ansvarutkrävande i det politiska systemet, graden av genomskinlighet i beslutsfattandet och graden av maktkoncentration och handlingsfrihet hos beslutsfattarna.

Avhandlingen visar att de politiska institutionerna spelar en viktig roll när det gäller benägenheten för korruption i de båda länderna. Chiles politiska system, med större ansvarsutkrävande och mindre maktkoncentration, visade sig vara mer motståndskraftigt mot korruption än det argentinska systemet. Hur stor handlingsfrihet beslutsfattarna hade visade sig däremot spela en mindre roll än korruptionsforskare vanligen brukar ange.

Det mest anmärkningsvärda med resultaten är att större genomskinlighet i Argentina inte ledde till lägre korruption på kort sikt.

- Tack vare pressens omfattande rapportering hade allmänheten i Argentina större tillgång till information om politiska beslut och handlingar än i Chile, men det hindrade inte förekomsten av korruption och maktmissbruk. Istället ökade medierapporteringen människors medvetenhet inte bara om korruptionens omfattning, utan också om den straffrihet som rådde. Detta ökade troligtvis incitamenten för korruption på kort sikt. På
längre sikt finns det däremot fördelar med ökad transparens, säger Viviana Stechina.

Läs mer om avhandlingen på Uppsala universitets hemsida.

För mer information, kontakta Viviana Stechina, 018-471 71 24, 0733-32 87 57, e-post: Viviana.Stechina@statsvet.uu.se