Hjärnskada kan leda till återkommande sjukfrånvaro

Personer som drabbats av traumatisk hjärnskada har en ökad risk för sjukfrånvaro som kan återkomma flera år efter skadetillfället, oavsett hur allvarlig skadan är. Det visar en ny nationell registerstudie från Uppsala universitet i samarbete med KI, som baserats på nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada.

Traumatiska hjärnskador orsakas av våld mot huvudet och kan till exempel uppstå vid fallolyckor eller trafikolyckor. I den aktuella studien undersökte forskarna sambandet mellan traumatiska hjärnskador och sjukfrånvaro (sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning).

− Resultaten pekar på att personer som drabbas av traumatisk hjärnskada ofta får långvariga svårigheter. Även lindriga skador kan påverka möjligheten att förvärvsarbeta på sikt. Personer som har svårt att återgå i arbete efter traumatisk hjärnskada kan behöva ett långsiktigt och multidisciplinärt omhändertagande, där medicinska, psykologiska, sociala och arbetsrelaterade faktorer bedöms tillsammans, säger Elham Rostami, forskare, specialist i neurokirurgi och ansvarig forskare.

Bygger på data från 100 000 personer bosatta i Sverige

Studien omfattade nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada och nästan en miljon personer utan hjärnskada. Uppföljningsperioden var upp till fem år.

Forskarna kategoriserade hjärnskadans allvarlighetsgrad i tre grupper baserat på vilken typ av sjukhusvistelse som krävdes.

• Personen sökte vård akut och/eller blev inlagd för observation 1-2 dygn
• Skadan krävde mer än två dygn på sjukhus
• Skadan krävde neurokirurgiskt ingrepp

Hade större sjukfrånvaro

Alla tre grupper hade högre risk för sjukfrånvaro jämfört med personer utan hjärnskada. Under femårsperioden hade 45-72 procent av personerna med traumatiska hjärnskada minst en period av sjukfrånvaro.

I gruppen utan hjärnskada var motsvarande andel 26 procent.

Vid svårare hjärnskador var risken för sjukfrånvaro hög tidigt efter skadan, medan den vid lindriga skador ökade mer gradvis under uppföljningsperioden.

− Vi kunde se att även personer med lindriga hjärnskador hade ökad risk att drabbas av sjukfrånvaro och att den inte behöver ske i direkt anslutning till skadetillfället, utan att de också kunde ske senare. Det kan bero på att man kanske återgår till arbetet, men att det sedan dyker upp utmaningar som får en att inse att man kanske inte fungerar som tidigare, säger Andrea Klang som är doktorand, specialist i rehabiliteringsmedicin och studiens försteförfattare.

Äldre hade högre sjukfrånvaro

I samtliga grupper hade äldre personer ökad risk att drabbas av sjukfrånvaro. I alla grupper utom de med allvarligast hjärnskada såg man att personer som redan före skadan hade psykisk ohälsa eller tidigare perioder av sjukfrånvaro, oftare hade sjukfrånvaro efteråt.

− Vår studie visar att vården behöver bli mer uppmärksam på att fånga upp de patienter som inte återhämtar sig fullt och undersöka vad de har för behov av stöd, samt att de kan behöva stöd under längre tid – inte bara i direkt anslutning till skadetillfället, säger Andrea Klang.

Fakta

Studien bygger på data från Patientregistret, Totalbefolkningsregistret, den Longitudinella integrationsdatabasen för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, Dödsorsaksregistret och MiDAS, en databas som innehåller detaljerad information om sjukskrivningar, aktivitetsersättning och sjukersättning för personer i Sverige.

Kontakt

Elham Rostami, adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicinska vetenskaper och specialistläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset.

E-post:elham.rostami@uu.se

Publikation

Klang, A., et al. (2026). Five-year follow-up of work disability after traumatic brain injury: A nationwide Swedish matched cohort study of 98,000 individuals. Neurology, 106(5), e214674.